Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Den elektrolytiska dissociationsteoriens senaste framsteg. Av prof. Sv. Arrhenius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
trolyt, som antalet ioner i elektrolyten (vilket ju alls icke kan härledas med hjälp av termodynamiska beräkningar utan är en ren erfarenhetssats).
I många fall är det av mycket liten betydelse, om en elektrolyt är fullständigt dissocierad eller ej. Om t. ex. en ion såsom kior-ionen bildar en olöslig eller rättare mycket svårlöslig förening med en annan ion, såsom silver-ionen, och sådana ioner tillsättas till en lösning av en klorid, vilken innehåller klor-ioner, så fällas dessa ut och nya klor-ioner avdissocieras från de. återstående klorid-molekylerna, så att allt klor, så när som på den ringa del AgCl, som går i lösning, slutligen utfälles, oberoende av om det förekommit i form av dissocierad klor-ion eller i odissocierad form. Detta beror därpå, att reaktionerna mellan ioner och de av dem bildade molekylerna försiggå inom omätbart kort tid. Det är emellertid nödvändigt, att kloren finnes närvarande i form av klor-ioner, exempelvis sker ingen utfällning, om kloren ingår i klorat- eller perklorat-ioner.
I andra fall åter har en livlig kontrovers uppkommit, huruvida ionisationen är att anse såsom fullständig eller icke. År 1892 utförde Ostwald en undersökning över »ionernas färg.» Han fotograferade absorptionsspektra av ett antal färgade lösningar av salter, bland dem permanganat. De övriga voro härledda från organiska syror eller baser, tillhörande den aromatiska serien. En del av dessa senare organiska salter spelar en stor roll inom kemien såsom indikatorer. Varje kemist känner väl det skarpa omslag i färg, som äger rum vid titrering av baser eller syror och som beror på att neutralisationspunkten passeras. Permanganaten ägna sig ej för titrering på syra eller bas, emedan övermangansyran är en mycket stark syra, som för övrigt ger precis samma absorptionsspektrum som dess salter i utspädd lösning. Ostwald visade, att de undersökta salter, som ha en gemensam ion, alla ha fullkomligt lika spektrum, beroende på denna ions närvaro. Detta var en enkel ur dissociationsteorien dragen slutsats, i det att alla starka elektrolyter äro så gott som fullkomligt dissocierade i de stora utspädningar, som användes av Ostwald. Däremot äro de mot-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
