Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om hårdhet och härdning av kolstål, snabbstål och andra legeringar. Av prof. C. Benedicks
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
förklaring i överensstämmelse med de gamla elementföreställningarna: det i järnet ingående »vattnet» — smältbarhetens princip — är orsak till en viss mjukhet; om man nu glödgar järnet »avdestillerar denna mera subtila, vattenaktiga del», och resten blir därför hårdare. Ändå tydligare finner man samma uppfattning hos Basilius Valentinus1 (1400-talet?), där man synes tillägga härdningsvattnet speciell förmåga att utdraga, assimilera, »det vatten, som är i de metalliska kropparna». Här kan icke ifrågakomma — huru fängslande det i sig kunde vara, att genom tiderna följa uppfattningarna om stålets härdning och huru de bytt dräkt. I stället vilja vi, efter en kort inledning, i korthet skärskåda vad som enligt nutida metallografi är det viktigaste, när det gäller det urgamla, för kulturen så ytterligt viktiga temat härdning av kolstål. Dessutom komma vi att gå in på den moderna mekaniska verkstadsteknikens utan jämförelse viktigaste landvinning, det nutida »snabbstålet» — ännu ej ett kvarts sekel gammalt — och på en del andra härdningseffekter, som under senare år blivit bekanta.
2. HÅRDHET I ALLMÄNHET; OLIKA SLAG AV HÅRDHETSÖKNING.
Någon fullt allmängiltig definition på vad vi mena med hårdhet ha vi ännu ej framkommit till. Men vi torde kunna säga, att med hårdhet mena vi en kropps motstånd mot formförändring.
Talrika äro de bestämningsmetoder, som hava varit i användning eller föreslagits. Det för ändamålet tidigare mest använda instrumentet var sklerometern, vid vilken en hård spets (av diamant) under ett visst bestämt tryck föres över en yta av den kropp, vars hårdhet skall mätas. I mikroskopet bestämmer man bredden av den därvid uppkomna repan; ju mindre bredden, dess större hårdheten. Den i våra dagar inom
1 Basilius Valentinus, Letztes Testament, 1. Buch. Strassburg 1651, S. 34; Chymische Schriften. Hamburg 1717, S. 506.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
