Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om hårdhet och härdning av kolstål, snabbstål och andra legeringar. Av prof. C. Benedicks
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Om hårdhet och härdning av kolstål och snabbstål 51
tekniken ojämförligt mest spridda hårdhetsbestämningsmetoden är den av J. A. Brinell införda: en härdad stålkula får deformera metallen under ett bestämt tryck; storleken av intrycket uppmätes. Hårdhetstal är trycket, dividerat med intryckets yta. Rätt ofta användes numera ett instrument, Shore’s skleroskop, som likaledes betjänar sig av härdad stålkula, men som mäter höjden för återstutsning: ju högre denna, dess hårdare materialet.
En intressant nyskapning på området utgör den s. k. hårdhetspendeln (E. Gr. Herbert), genom vilken hårdhetsbestämningar kunna återföras på tidsbestämningar.
En kropps hårdhet är beroende på temperaturen: ju lägre denna, dess större hårdheten. Det följande hänför sig emellertid — då annat ej säges — uteslutande till vanlig temperatur, som ju för alla användningar är ojämförligt viktigast. Rationellare vore tvivelsutan att betrakta temperaturer, som stode i relation till resp. metalls smältpunkt, men data saknas för genomförande härav.
Karakteristiskt är nu i främsta rummet, att hårdheten är varierande för olika metaller (grundämnen). Såsom välbekant är, omfattar hårdhetsskalan ett stort område, från diamant till t. ex. bly. Generellt kan sägas, att ju tätare atomerna ligga packade, desto större är i allmänhet och grovt taget kroppens hårdhet. Man kan säga, att häri i viss mån ligger en motsvarighet för fasta kroppar av gaslagarna (och Avogadros sats): ju större inom en given volym gas antalet molekyler, dess högre tryck; ju större inom en given volym av en fast kropp antalet atomer, dess större hårdhet.1 Detta gäller emellertid endast som en allra första, grov, approximation — kan i själva verket icke väntas gälla annat än för metaller, som ha liknande kristallstruktur. En något bättre approximation erhålles genom att jämställa hårdheten och det inre trycket, beräknat enligt van der WAALs’ska ekvationen.2
1 C. Benedicks, Zeitschr. f. phys. Chemie 34, 529, 1901.
2 J. Traube, Zeitschr. f. anorg. Chem. 34, 413, 1903; Verh. d. d. phys. Ges. 7, 207, 1905; C. Benedicks, Zeitschr. f. anorg. Chem. 47, 455, 1905.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
