Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om hårdhet och härdning av kolstål, snabbstål och andra legeringar. Av prof. C. Benedicks
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Om hårdhet och här aning av kolstål och snabbstål 57
en långt större hårdhetsökning. Således upptar järn som ut-fälles elektrolytiskt ju en ringa vätehalt, t. ex. 0.03%, i form av fast lösning. Detta väte, som så att säga intvingats i järnet vid den elektriska utfällningen, föranleder, trots sin ringa mängd, en så stor ökning av järnets hårdhet, att det vätehaltiga järnet med lätthet repar glas.
Vid högre temperatur går vanligen mera främmande substans i lösning än vid vanlig temperatur. Genom hastig avkylning erhålles en övermättad fast lösning. En dylik ut-märkes av en kolossal hårdhetsökning. Sålunda har ett kolstål 0.90% C, såsom redan anförts, en Brinellhårdhet av 200; fördelas kolhalten genom uppvärmning (t. ex. till 800°) och följande hastig avkylning, så att en fast övermättad lösning uppstår, erhålles ett hårdhetstal av 685.
Det är denna de fasta, och speciellt de övermättade fasta lösningarnas hårdhetsökning, som vi i det följande främst ha att syssla med, när det gäller att klargöra, vad som äger rum vid härdning. Den centrala punkten är redan angiven i och med det sagda, men en del viktiga förhållanden måste ytterligare beröras. Denna uppsats har i främsta rummet haft de nutida specialstålen och deras härdning i sikte; för att kunna framställa detta klart är det emellertid nödvändigt att först redogöra för förhållandena vid kolstålet, och för detta senare ändamål är det nödvändigt att först giva en återblick över järnets allotropi.
3. JÄRNETS ALLOTROPI; KOLSTÅLETS HÄRDNING.
Antag att vi upphettat ett stycke rent järn till hög temperatur och så låta det avsvalna, under det att temperatur och tid observeras. Om sedan tiden, som åtgår för en grads temperatursänkning, avsattes som abscissa och temperaturen själv som ordinata, erhålles en kurva, som åskådliggör inverterad avkylningshastighet. Densamma utvisar (Fig. 2) ett stillestånd i avkylningen vid 900°, vilket anger, att en värmeut-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
