Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om hårdhet och härdning av kolstål, snabbstål och andra legeringar. Av prof. C. Benedicks
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
förekomma en hel del dylika specialtillsatser, såsom Ni, Mn, Cr, W. Några i egentlig mening nya, hos det rena kolstålet icke förekommande hårdhetsegenskaper tillföra dessa knappast. Den innersta betydelsen av dylika för praktiken dock ytterst viktiga specialämnen kan sägas vara likvärdig med att giva oss ett ökat herravälde över järnets temperaturbehandling, eller att utsträcka temperaturområdet för vissa egenskaper i ena eller andra riktningen.
Karakteristiskt är nu att dessa främmande ämnen vidare verka, som om de införde en viss tröghet, hysteresis, hos järnet, vilket gör, att egenskaperna icke enbart bero på temperaturen, utan även — i långt högre grad än för kolstål — bero på föregående temperaturbehandling. Ett typiskt exempel härå lämnas i Pig. 31. Här tecknade inversa hastighetskurvor gälla ett i praktiken ofta använt kromnickelstål av sammansättningen: 0,35 °/o C, 1,6 % Cr, 3,1 % Ni. Vid avkylning från 814° visar sig en omvandlingspunkt vid 637°. Sker avkylningen med samma hastighet (1° per 3 sek.) från 829° (endast 15° högre!), försvinner en stor del av denna värmeutveckling och i stället uppträder en dylik vid 440°, som blir ensamrådande vid avkylning från högre temperatur, såsom 874°. A Fig. 3 anges även Brinelltalen efter resp. avkylning; man ser, att hårdheten stiger med höjd härdningstemperatur, för att nå ett värde, som med rent kolstål nås blott efter långt hastigare avkylning. Tillsatserna av Cr och Ni verka i enlighet härmed så, att de
1 C. A. Edwards. The Physico-chemical Properties of Steel. 2nd Edition. London 1920, p. 187.
Fig. 3.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
