Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om hårdhet och härdning av kolstål, snabbstål och andra legeringar. Av prof. C. Benedicks
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Om hårdhet och här aning av Icolstål och snabbstål 73
eutektoid typ (II), som även t. ex. (mindre ofta förekommande) kontinuerlig löslighetsförändring (III).
8. HÅRDHETSÖKNING HOS DURALUMIN.
Tysken Wilm1 upptäckte, att aluminium, som legerats med omkr. 3,5 % Cu, 0,5 % Mg, 0,5 Mn samt omkr. 0,25 % Si och 0,25 % Fe, har egenskapen att successivt hårdna: under t. ex. 2 dygn efter framställningen, och vid rumstemperatur, stiger dess hårdhet tydligt. Man vet genom senare undersökningar, av Merica2, WALTENBBRGoch Scott,2 L. Gtuillet3, m. fl., att hårdhetsökningen står i samband med att ur en tidigare (efter hastig avkylning) homogen fast lösning utskiljas små partiklar, som man anser vara Al2Cu, AlFe3, Mg2Si (?) och eventuellt andra föreningar.
Särskilt Jefferies och Archer4 samt Harder5 ha velat göra gällande, att »härdningen» av duralumin bör generaliseras till att gälla hårdhetsökning över huvud taget. Enligt min mening är detta en avgjord överdrift. Det är nämligen uppenbart att den — dock icke särdeles stora — hårdhetsökning, som gör sig gällande i duralumin, är av samma art som den som ovan berörts (S. 53) under rubrik II: hårdhetsökning genom mekaniskt inblandade främmande ämnen.
Det är väl bekant, att i en legering en metallförening, som icke varit märkbar vid högre temperatur, småningom kan bildas vid lägre temperatur. Sålunda behandlar Tammann6 flera dylika fall. Så bilda t. ex. Cd och Mg vid omkr. 300° i alla proportioner en kontinuerlig serie fasta lösningar; vid temperaturer under 245,5° utskiljer sig enligt G-rube7 en kemisk
1 A. Wilm, Metallurgie 8, 225, 1911.
2 P. D. Merica, B,. G. Waltenberg and H. Scott, Sci. Papers Bureau of Standards No. 347. Washington 1919.
3 L. Guillet, Rev. de. Mét. 19, 162, 1922.
4 Z. Jefferies and R. S. Archer, Chem. Met. Eng. 24, 1057, 1921.
5 O. E. Harder, Träns. Amer. Soc. Steel Treating 2, 139, 1921.
6 Gr. Tammann, Lehrbuch der Metallographie. 2. Aufl. Leipzig 1921, S 198.
7 G. Grube, Zeitschr. f. anorg. Chemie 49, 72, 1906; jmfr även G. G. Urasow, Zeitschr. f. anorg. Chemie 73, 31, 1911.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
