Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om de krafter som bärer aeroplanene. Av prof. V. Bjerknes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
eneste der fremstilles ved den frie täthet div Vf. Paa den anden side kan resultanten av de tre sidste krafter samles til en eneste der fremstilles ved den frie strömstyrke curl v.
Dette indprägede felt, i hvilket en gruppe träghetskräfter er samlet, som er motsat lik det elektriske eller det magnetiske felts krafter, er definert en gäng for alle. Det er et og det samme for ethvert materielt kontinuum, helt uanset dets specialegenskaber. Det frie felt derimot, som blir tilbake naar det indprägede felt er utskilt, blir forskjellig efter det materielle mediums natur.
Er det en friktionslös vädske, saa fremkommer ligningen for det frie felt naar man sätter anden formellinje (6) lik trykgradienten —S/p. Av denne ligning utleder man let at curl Vf er uavhängig av tiden. Dermed er det givet at det frie felt, hvad geometrisk struktur angaar, har karakteren av et statisk eller stationärt megnetfelt frembragt av sande magnetiske masser, div p, indpräget magnetisering, v*, og en fordeling av stationär elektrisk ström, curl Vf. Eller med samme ret: det frie felt har karakteren av et statisk eller stationärt elektrisk felt frembragt av den tilsvarende fordeling av sande elektriske masser, av indpräget elektrisk polarisation og av stationär magnetisk ström. Denne geometriske analogi opträder i uadskillelig forbindelse med den inverse dynamiske analogi, der er bestemt ved träghetskräfterne i det indprägede felt. Dermed er beviset git i fuld almindelighet for den analogi som C. A. Bjerknes arbeidet sig frem til i specialtilfälder gjennem aarelange regninger.
Men konsekvenserne sträkker sig meget längere. Vi kan fra de ideale vädsker gaa over til medier med transversalelastiske eller gyrostatiske egenskaper. Analogien utvider sig da fra det snävrere omraade, hvor det elektriske og det magnetiske felt synes at existere uavhängig av hinanden, til det almindelige, hvor de indträder i den vekselvirkning som beskrives ved de MAXWELi’ske ligninger. Ligningerne for det frie felt blir nemlig da identiske med de ligninger, som i forestillingskredsen av den elastisk-mekaniske lysteori
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
