Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Skeppsvågor och skeppsmotstånd. Av fil. lic, civ. ing. E. Hogner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Skeppsvågor och skeppsmotstånd 171
system, som, vad amplituderna beträffar, skiljer sig från Kelvins.
Teorien har vidare intill 1918 utbildats av Lamb, Ekman, Havelock, Hopf och Green. Dessa författare ha beräknat de skeppsvågor, som framkallas av störningar av olika typer, som röra sig med konstant hastighet. Den allmännaste typ för en störning vid vattenytan, som därvid kommit till användning, är den, för vilken professor Ekman 1907 genomfört beräkningen och som utgöres av ett trycksystem på vattenytan, symmetriskt i förhållande till rörelseriktningen och en riktning vinkelrät däremot men för övrigt fullt godtyckligt. Trycksystemet framställdes medelst Fouriers integral. Problemets lösning för varje element av integralen söktes, varefter dessa lösningar summerades Green beräknade 1918 vågorna av en sfär, rörande sig horisontellt på stort djup under vattenytan, genom att påvisa och använda sig av den överensstämmelse, vad beträffar vågbildningen, som förefinnes mellan en kropp på stort djup under vattenytan och ett tryck av viss fördelning på vattenytan.
Samtliga dessa beräkningar äro emellertid underkastade den inskränkningen, att de på grund av de approximationer, som det visat sig nödvändigt att införa för beräkningarnas fullföljande, blott äro giltiga på avstånd från störningen, mycket stora jämförda med den våglängd, som motsvarar störningens hastighet.
För en beskrivning av skeppsvågornas system, sådant det framgått ur dessa beräkningar, välja vi för enkelhets skull det vågsystem, som bildas av en tryckpunkt, som med konstant hastighet rör sig framåt på vattenytan. En schematisk plan av detta vågsystem för det fallet, att vattendjupet är oändligt stort, framställes i fig. 8. Tryckpunkten (»fartyget») befinner sig i origo och rör sig utefter den positiva £-axeln. Vågsystemet begränsas av två vertikala plan (i figuren streck-prickade), de s. k. »gränsplanen», vilka bilda en av fartygets hastighet oberoende vinkel 19° 28’ med den negativa £-axeln. Vågkammarna utmärkas i figuren med heldragna linjer. Far-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
