Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Skeppsvågor och skeppsmotstånd. Av fil. lic, civ. ing. E. Hogner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
längd i eng. fot. Till jämförelse visas i fig. 20 empiriska motståndskurvor enligt D. W. Taylor för tre modeller med lika deplacement men med olika cylindrisk fyllighet (0.4 8, 0.60,
0.68).
Effekten av interferensen mellan för- och aktervågorna framträder i de teoretiska kurvorna mycket tydligt och är där till och med kraftigare än i de empiriska. Detta tyder
på, att vattenströmningen utefter fartygsbotten (som saknas i det teoretiska fallet) ej, som man kanske skulle vänta, förstärker den trans-versella vågrörelsen utan tvärt om dämpar densamma. Detta överensstämmer med ett resultat, som redan R. E. Froude härledde, nämligen att ett fartyg med litet förhållande mellan bredd och djup bildar mer transversella och mindre divergerande vågor än ett med större värde på nämnda förhållande. Härmed sammanhänger även, att U-sektionen med sin långsamma avsmalning mot djupet visat sig gynnsammast i förskeppet med dess livligare bildning av divergerande vågor, under det att den mot djupet hastigare avsmalnande V-sektionen är lämpligare i akterskeppet, som mest ger upphov till transversella vågor.
, Av kurvorna framgår vidare, att interferenseffekten avtar med avtagande fyllighetsgrad. Detta överensstämmer med erfarenheten (fig. 20) och erhåller sin förklaring därigenom, att
Fig. 20.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
