Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Skeppsvågor och skeppsmotstånd. Av fil. lic, civ. ing. E. Hogner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Man hade iakttagit, att, då dödvatten uppträdde, havets salta vatten var täckt av ett lager sött eller bräckt vatten härstammande t. ex. från i havet utfallande vattendrag eller från smältande is. Ovannämnda berättelser visa också, att dödvatten företrädesvis uppträder utefter kuster, vid vilka vattendrag utfalla i havet, särskilt utanför de norska fjordarna och den svenska västkusten. Dödvatten har oftare iakttagits i skandinaviska farvatten än på andra ställen, och detta anses bero ej blott på det större intresset för denna sak, som förefunnits i Skandinavien, utan även på att dödvatten verkligen här skulle förekomma oftare än annorstädes.
Dödvattensfenomenens förklaring har givits av professor V. Bjerknes och ligger däruti, att fartyget bildar vågor ej blott vid den fria vattenytan utan även vid gränsytan mellan det söta och det salta vattnet. Det ökade motståndet, som ger sig tillkänna genom hastighetsförminskningen, beror på den energiförlust, som fartyget lider genom denna senare vågbildning. En ingående experimentell undersökning har ägnats saken av Ekman (1900—1901), vilken undersökning bekräftat Bjerknes’ teori.
Det är bekant, att vågor kunna bildas i gränsytan mellan två vätskeskikt, varav det undre är tätare än det övre. Dessa vågors fortplantningshastighet är dock betydligt mindre än lika långa vågors hastighet vid den fria ytan av en homogen vätska. På den fria ytan av det övre skiktet uppträda också vågor med samma längd och hastighet som vågorna i gränsskiktet men med amplituder, som äro blott en bråkdel av dessa senares. Detta förklarar, varför vågorna på ytan av dödvatten äro långa och låga. Det är vidare tydligt, att här en kritisk hastighet måste finnas (motsvarande oändligt långa vågors hastighet), som är den största, med vilken trqnsversella vågor kunna följa fartyget. Denna kritiska hastighet är
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
