Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Skeppsvågor och skeppsmotstånd. Av fil. lic, civ. ing. E. Hogner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Skeppsvågor och skeppsmotstånd 201
där q = sötvattnets täthet,
q + A q = saltvattnets » h = sötvattenlagrets djup,
H = saltvattenlagrets »
Ökas fartygshastigheten, försvinna sålunda de transversella vågorna i gränsytan, då denna hastighet överskrides, och motsvarande energi går ej längre förlorad. Då /\q är litet, är även i allmänhet nämnda hastighet jämförelsevis liten, och därför kunna snabbare fartyg ej fångas av dödvatten. Ekman har med en modell av »Fram», som drogs i en ränna med konstgjort dödvatten, undersökt såväl detta omslag i vågrörelsen som andra hithörande fenomen och funnit god överensstämmelse med teorien och med de iakttagelser och uppskattningar, som gjorts ombord på »Fram». I mycket visa dessa fenomen analogi med dem, som uppträda på grunt vatten.
Lamb har sedermera (1916) i det. tvådimensionala fallet utfört en teoretisk undersökning av vågor i dylika gränsskikt och det av dem förorsakade vågmotståndet mot rörelsen av en störning vid den fria ytan eller vid gränsytan. Särskilt har han visat, att verkligen en stor del av energien åtgår för att underhålla vågrörelsen i gränsytan, även om täthetsskillnaden mellan de båda vätskelagren är liten.
Den här givna framställningen av ämnet har sökt att ställa några empiriska rön i belysning av teorien. Tyvärr är detta dock ännu möjligt blott på ett ofullständigt sätt. De teoretiska och de empiriska resultaten äro i allmänhet ej direkt jämförbara, då, på grund av de förenklingar och idealiseringar, varmed teorien för närvarande måste arbeta, utgångspunkterna för den teoretiska behandlingen vanligen ej kunna väljas i full överensstämmelse med de vid experimenten rådande förhållandena. Därför är, på teoriens nuvarande ståndpunkt, ett Ömsesidigt kompletterande samarbete mellan den teoretiska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
