Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nyare undersökningar av bandspektra. Av doc. E. Hultheń
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Elektron systemets inverkan på rotationen framställes, såsom vi redan hava visat, genom den komponent — av impulsmomentet, som. sammanfaller med rotationsaxeln. Beträffande cyanbanden är antagandet s = —mycket nära överensstämmande med verkligheten, och vi kunna därför ur spektraltermerna F (m +£}) och f (m ± e2) bilda följande uttryck för dubblettserierna:
P^m) = F[ni - Ij - /(*» + ^); P2(m) = F\m ~ I) - f\m - ^); B,(m) = l\m + J - f(m + -J; i?2(m) = F^m + -J - /jm - -);
Enligt detta schema komma t. ex. linjerna B^m) och jR2(m + l) att nära sammanfalla och bilda således en skenbar dubblett.
Fig. 7.
Detta förlopp är skisserat i figur 7, som föreställer den närmaste omgivningen kring intensitetsminimum hos ett band. Siffrorna i figuren angiva de olika rotationsövergångarna. Vi erhålla härigenom även en tillfredsställande förklaring av intensitetsminimet i det alla linjer bortfalla, som motsvara övergångar från eller till ett rotationslöst tillstånd hos molekylen.
. Ett måhända ännu mera utpräglat exempel på elektronimpulsens inflytande å molekylrotationen giva de bandspektra,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>