Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Det stereoskopiska seendet, dess natur och användningar. Av doc. A. Odencrants
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ögats rörlighet, i allmänhet blott en grov approximation; ju mindre det område är, varmed vi sysselsätta oss, desto riktigare blir antagandet Med ett öga kan man således, rent objektivt, blott fastslå i vilken riktning en viss punkt befinner sig, ej på vilket avstånd från oss.
Vi hava dock, även med monokulärt seende, en viss känsla härav, men grunda den på helt andra omständigheter. Föremålen kunna ju delvis bortskymma varandra; det är klart att vi då ordna upp dem i vårt medvetande som närmare och avlägsnare. Likaså erhålla vi härtill ledning av skuggornas läge och riktning, då sådana finnas. Då luften ej är fullt klar, framträda även närmare föremål mindre beslöjade än de avlägsnare — luftperspektivet. Äro vi därtill i rörelse vid observerandet, hava vi ytterligare hjälp av föremålens relativa förflyttningar.
Genom ögats rörlighet hava vi dessutom en möjlighet att uppskatta avstånd genom att efter varandra fixera ändpunkterna av en känd sträcka, t. ex. en vuxen människas höjd. Den rörelse, som vi därvid måste låta ögat utföra, ger oss en t. ex. vid militär avståndsbedömning viktig möjlighet. Härtill kommer, rent monokulärt, den olika grad av ackommodation som erfordras för att skarpt å näthinnan inställa en på visst avstånd belägen detalj. Vore denna förmåga mera exakt än omedveten, skulle detta ju giva oss en värdefull arbetsmetod; nu hava vi blott föga hjälp därav, men kunna däremot hava svårigheter vid det binokulära betraktandet, om den för ett visst fall fordrade ackommodationen hos det enskilda ögat ej överensstämmer med ögon axlarnas inbördes ställning.
Låta vi däremot vid seendet de båda ögonen samarbeta, få vi nya möjligheter. Varje öga representerar en riktning; kombinera vi dessa siktlinjer från två på bestämt avstånd belägna punkter — ögonvridpunkterna, belägna något över en cm. bakom ögats främre yta — så få vi det fixerade föremålets ort förlagd till siktlinjernås skärningspunkt.
Närmast ligger då till hands att antaga denna bestämd ur ögonens avstånd jämte den vinkel, blickriktningarna bilda,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
