Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Det stereoskopiska seendet, dess natur och användningar. Av doc. A. Odencrants
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Det stereoskopiska seendet 267
konvergensvinkeln. Geometriskt är detta synnerligen exakt och ger ett absolut avståndsvärde, men fysiologiskt erhålla vi härigenom blott en ganska grov approximation. Betydligt känsligare är (den relativa) bedömningen av konvergensvinkelns ändring i ena eller andra riktningen, och man har härmed velat förklara vår högt utvecklade förmåga av relativ avståndsbedömning. Att så ej är fallet, åtminstone ej uteslutande, visas dock genom åtskilliga försök, då det relativa läget hos ett antal föremål kunnat bestämmas vid så kortvarig belysning, att konvergensvinkeln ej därunder hunnit ändras, liksom även genom att efterbilderna å näthinnan visa plastiska egenskaper och tillåta bestämmande av de sedda föremålens relativa avstånd.
Om man än ej kan frånkänna konvergensändringen betydelse vid bedömandet av olika föremåls inbördes läge, så framgår dock härav att vi ändå måste äga ett därav oberoende observationsmedel; detta är vad vi kalla det stereoskopiska seendet i egentlig bemärkelse. Denna förmåga, som är av underbar noggrannhet, grundar sig på näthinnans diskontinuitet. Den är bildad av ett mycket stort antal små element, stavar och tappar, av vilka det är de senare, som dominera inom det näthinnans område, som ger oss en tydlig bild, och som dessutom äro våra färgpercipierande organ. Därvid hava vi emellertid ej att här fästa oss — vad vi utgå från, är att den yta, på vilken bilden av yttervärlden projicieras, är diskontinuerlig, uppdelad i ytelement, av vilka vart och ett upptager en synvinkel av omkring en bågminut. Man antager vidare, ehuru det ej kunnat direkt bevisas, att det i de båda ögonens näthinnor finnes korresponderande element, tappar vilkas nervintryck till hjärnan samarbetas på ett eller annat sätt. Att en viss punkt fixeras betyder då, att ögonen inställas så, att deras bilder av punkten i fråga falla på korresponderande element.
Utom den fixerade punkten finnes det då ett antal andra sådana, vilkas bilder falla på andra, även de samhöriga näthinnelement; sammanfattningen av dessa punkter kalla vi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
