Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Det stereoskopiska seendet, dess natur och användningar. Av doc. A. Odencrants
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
horoptern; den uppfattas av oss som liggande på samma avstånd. För en punkt bortom denna ligga näthinnebilderna närmare varandra, således förskjutna in mot näsan; för närmare än horoptern belägna punkter hava de större avstånd sig emellan. Detta olika näthinneläge uppfatta vi omedelbart som en avståndsskillnad gent emot den fixerade punkten; häri består det stereoskopiska seendet i egentlig bemärkelse.
För barn i späd ålder synes det ej vara så; deras ögon visa i regel några dioptrier långsynthet, de sakna uppfattning av huru långt bort ett föremål befinner sig och gripa efter sådana, som ligga utom deras räckvidd. Men snart nog uppövas seendet, och man omsätter utan någon reflektorisk akt näthinnebildernas egenskaper i avståndsuppfattning.
I denna näthinnans diskontinuerliga byggnad ligger emellertid även begränsningen av det stereoskopiska seendet. För att man skall kunna uppfatta två föremål, som ligga på olika avstånd, fordras att den vinkel, synriktningarna från de båda ögonen bilda med varandra, skall vara sådan, att föremålens bilder åtminstone i ena ögat falla i angränsande element. Äldre forskare — Helmholtz och andra — ansågo då att minimivinkeln måste vara sådan, att detta alltid vore fallet
— fig. 1, a — och räknade således med Γ. Senare forskare, bland vilka speciellt Pulfrich bör nämnas, hava emellertid visat, attman i ett stort antal fall kan gå vida längre ned, till 10" och ändå mindre vinklar. Detta kan förklaras av, att det på grund av ögats ständiga rörlighet är nog att bilderna i något av dess lägen falla i skilda element — fig. 1 b. Grränsvinkeln bestämmes då ej av elementens storlek, utan av bredden hos det
Fig. 1 a och 1 b.
Bildpunkternas läge å näthinnan efter äldre (a)
och nyare uppfattning (b); den förra ger alltid,
den senare i vissa lägen avståndsskillnad.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
