Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Det stereoskopiska seendet, dess natur och användningar. Av doc. A. Odencrants
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
För att utvidga dessa gränser, således giva R ett större värde, kan man antingen minska ö eller öka Έ. Det förra är ju i viss mån individuellt, och det finnes individer som redan genom sin näthinnas beskaffenhet tredubbla B. Men det kan även ske på optisk väg. Använder man framför ögat ett η gånger förstorande optiskt system, t. ex. en kikare, så kommer gränsvinkeln i ögat att utanför det motsvaras av en η gånger mindre sådan; området för stereoskopiskt seende n-dubblas således.
Även det andra medlet kan användas — basförstoringen. Placerar man framför ögonen ett som i fig. 2 anordnat spegelsystem, är effekten densamma som om ögonen vore förflyttade till det m gånger större avståndet, och radien m-dubblas.
Båda dessa fall kunna studeras i en modern prismakikare, än mera utpräglat i en s. k. batterikikare. Den förra har m omkr. 1,5, den senare upptill 10—15, vartill kommer det η som angives av det optiska systemets förstoring.
Mellan verkan av dessa två hjälpmedel finnes dock en viss skillnad. Basförstoringen ger oss, som en närmare undersökning visar, en m gånger förminskad och m gånger närmare belägen modell. Då emellertid dZcoZ2, får man härav en
ökad plastik av — = m. Den optiska förstoringen åter verkar ej på dimensionerna i sidled; endast avstånden synas ändrade, varför de olika planen få ett kulissartat utseende, som man lätt kan iakttaga med en starkare förstorande prismakikare.
Fig. 2. Stereoskopiskt betraktande med ökad baslängd (telestereoskopi).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
