Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Det stereoskopiska seendet, dess natur och användningar. Av doc. A. Odencrants
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fig. 3. Avståndsbestämning med vandrande märke (stereogeometriskt),
Ρ
där B är ögonbasen och f det avstånd, man har att räkna med till märket.
Omvänt kan man beräkna ρ för olika Z, då B och f äro givna. Det rörliga märket kan då ersättas av ett antal märkespar, vart och ett med sådant inbördes läge, att dess bild ses på ett önskat avstånd.
På dessa två principer grunda sig de stereoskopiska avstånds-mätarne. Genom en prismakikare med stor bas — från 60 cm upp till flera meter — och tillräcklig förstoring får man en terrängbild av stor plastik, som betraktas med kikarens okular. I dessas synfält har man antingen ett antal »svävande märken», helst anordnade så att de i sicksack sträcka sig bortåt, eller — å de nyaste — blott ett märke. I förra fallet flyttar man kikaren, till dess att bilden av det observerade föremålet faller mellan två eller på ett av de svävande märkena; i det senare fallet bringas märke och bild att sammanfalla genom en eller annan justeringsanordning. Detta konstateras då genom det stereoskopiska seendet, som med ytterlig noggrannhet angiver avvikande läge och som därjämte, i motsats till vid andra, s. k. koincidensmätare, medgiver inmätning av hastigt rörliga eller blott kort tid synliga föremål. Man har mot dessa mätmetoder anmärkt att ej alla, t. o. m. att blott få personer kunna se stereoskopiskt. Jag tror att därmed ej är så farligt; om ej särskilda orsaker, såsom olika synskärpa eller ej korrigerade refraktionsdifferenser hindra, torde en övervägande procent kunna se stereoskopiskt — såvida de nämligen ej, som oftare än man tror är fallet, ha
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
