Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Det stereoskopiska seendet, dess natur och användningar. Av doc. A. Odencrants
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
χ, y och ρ användas sedan för bestämmande av Χ, Υ och Ζ vare sig genom beräkning eller medelst grafisk konstruktion. Orten för punkter av konstant parallax är då ett vertikalt plan, parallellt med plåtarnas och på avståndet Ζ därifrån.
Vid metodens praktiska utövande visade det sig snart önskvärt att vidare kunna utnyttja en apparatuppställning med dess rätt arbetskrävande inmätning av basens läge. En fotografi, av den kvalitet som här fordrades kunde ej upptaga större bildvinkel än c:a 45° i det anförda normalfallet. Toge man åter från vardera baspunkten plåtar, som voro vridna i t. ex. 30° vinkel åt höger och åt vänster, så finge man två nya par av med varandra parallella, men ej i samma plan belägna plåtar — likformigt
devierade bilder. Formlerna för deras beräkning bliva mera
komplicerade, men tillåta dock såväl beräkning som konstruktion; det visar sig att orterna för punkter med samma parallax äro paraboliska cylindrar med vertikala generatriser.
Än mera komplicerat blir fallet, om plåtarna, ehuru vertikala, ej längre äro parallella, utan deras optiska axlar divergera eller konvergera. Formlerna bliva då mycket invecklade och orterna för lika parallax hyperboliska, resp. elliptiska cylindrar. Detta fall, som aldrig eftersträvas, kan i viss mån inkomma genom mindre exakt arbete vid upptagningen. Felet
Fig. 9. Stereoautografens princip: RL riktningslinjal, PL parallaxlinjal, B’ basen, b (=/) brännvidd, p pa-rallaxen, X och S(=Z) koordinater i kartplanet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
