Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Det stereoskopiska seendet, dess natur och användningar. Av doc. A. Odencrants
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Det stereoskopiska seendet 287
och Cranz, vilkas arbeten av det sachsiska kartverket erhållit goda vitsord. Metoden var emellertid allt för mödosam och därmed oekonomisk; det låg då nära till hands att däri söka införa de stereoskopiska arbetsmetoder, som för terrestra arbeten visat sig så värdefulla.
Inom Tyskland, där man på detta område utan gensägelse står främst, äro tre metoder härför offentliggjorda, varjämte ännu en är till vissa delar känd genom uttagna patent. Alla dessa bygga på rekonstruering av ljusvägen vid upptagningen, men på olika sätt. Därjämte har man, som förut omnämnts, sökt aptera redan utarbetade instrument — steréoautografen — för flygbilder.
Detta senare har varit mera invecklat, då kompensationen av plåtarnas mot deras läge i mätapparaten helt olika orientering vid tagningen fordrat komplicerade injusteringar, men har för vissa, måttligare lutningsvinklar kunnat förenklas; varje skiktlinje fordrar därvid en viss nyinställning av den »reducerade basen». Därmed hava dock kartor framställts, men metoden torde få anses vida överträffad av de nyare. Den har ändå sin betydelse, där man äger en stereoautograf och vill utnyttja denna.
De nyare metoderna utgå alla från den PoRRO-KoppE’ska principen, med plåtarna injusterade efter den yttre orienteringen vid upptagningen i med den då använda kameran mer eller mindre identiska projektionsanordningar. De från objektiven utgående strålknippena äro då, såväl inom sig som i förhållande till horisonten och den givna azimutriktningen identiska med de ursprungliga.
Hugershoff har utbildat den av honom och Cranz använda metoden för konstruktion av ett instrument, autokartografen (fig. 14), som utan räknande giver lägen och höjder m. m. För detta ändamål insattes två från olika punkter tagna bilder av samma terräng i var sin projektionskamera (bildhållare). Dessa betraktas sedan samtidigt med ett fast, binokulärt system, jämväl i vardera ögats synfält innehållande ett mätmärke. Inställningen i vågrät led åstadkommes genom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
