Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - En svensk nobelpristagare. Av doc. A. E. Lindh
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
’En svensk nobelpristagare 11
karaktär av elektromagnetisk strålning, vidare möjliggjorde
den med användning av den av v. Laue uppställda teorien
för rymdgittret en bestämning av våglängden av det mot
interferensfläckarna svarande homogena röntgenljuset. Sålunda
påvisade v. Laue vid användning av en zinkblendekristall 5
olika våglängder mellan 1,27 • 10-9 och 4,8 • 10-9 cm. i den
erhållna böjningsbilden. Vid denna metod användes
kontinuerligt röntgenljus, och av det från antikatoden utgående ljuset
ge endast de våglängder upphov till interferensfläckar, som
äro anpassade efter strukturen hos den bestrålade kristallen.
Det är ju tydligt, att denna metod ej är användbar, då det
gäller att få fram ett fullständigt linjespektrum av det från
antikatoden utgående karaktäristiska röntgenljuset.
Det av v. Laue givna uppslaget utvecklades vidare av
nobelpristagarna W. H. och W. L. Bragg. W. L. Bragg visade
sålunda, att den avböj ning, som röntgenstrålarna undergingo
i en kristall vid det Laueska förfaringssättet, kunde
uppfattas som en reflexion mot atomplanen i kristallen och angav
villkoret för denna reflexion i den för röntgenspektroskopien
fundamentala »Braggska relationen»:
n ’k = 2 d sin <p
där n betyder spektrets ordningsnummer, L våglängden, d
avståndet mellan de reflekterande atomplanen eller
gitterkonstanten och cp glansvinkeln eller den vinkel, som den
infallande strålen bildar med de reflekterande atomplanen. Låter
man därför ett knippe röntgenljus infalla mot en naturlig
spaltyta i en kristall, så reflekteras av de i knippet
ingående strålarna endast de, för vilka våglängd och glansvinkel
satisfiera den ovan anförda Braggska relationen. I övrigt
gälla samma lagar som för det vanliga ljusets reflexion eller
att infallsvinkel och reflexionsvinkel äro lika stora och ligga
i samma plan. Dock är att märka, att det vanliga ljusets
reflexion sker från ytan, under det att röntgenljuset
reflekteras från- de närmast ytan liggande atomplanen. På
grundval av dessa lagar för röntgenljusets reflexion utarbetade de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
