Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - En svensk nobelpristagare. Av doc. A. E. Lindh
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nämnda linjerna beräknade ur den Braggska relationen med
det angivna värdet på stensaltets gitterkonstant äro:
a: l = 1,320
(l: l = 1,120
y: l = 1,100
d: l = 0,967
e: l = 0,929
Genom de relaterade upptäckterna och undersökningarna
var den egentliga grunden lagd till en röntgenspektroskopi.
Den förste, som företog mera omfattande och systematiska
undersökningar av elementens röntgenspektra, var Moseley.
I sina första undersökningar använde sig Moseley av
jonisationsspektrometer men övergick sedan till den fotografiska
registreringsmetoden, som först i samband med
vridkristallmetoden använts av fransmannen de Broglie. I princip skiljer
sig denna från jonisationsmetoden endast därigenom att
jonisationskammaren utbytts mot en fotografisk plåt. De av
Moseley utförda mätningarna publicerades 1914 och väckte ett
berättigat uppseende. Utom dessa undersökningar förelågo
vid denna tid mätningar av de Broglie huvudsakligen enligt
sekundärstrålningsmetoden samt av Herweg och W. H. Bragg.
Dessa senare mätningar kunna dock i omfattning och
betydelse ej mäta sig med de av Moseley utförda, vilka återges
i tabell 1.
Av dessa värden framgår att våglängden för en och samma
spektrallinje minskas med stigande ordningsnummer för
elementen inom såväl K- som L-serien. Huvudsyftet med dessa
systematiska undersökningar var för Moseley att söka avgöra
huruvida det var atomvikten eller ännu mer kärnladdningen,
som var bestämmande för arten och hårdheten hos den
karaktäristiska röntgenstrålningen. Moseley erhöll också svar på
detta spörsmål genom sina undersökningar, ur vilka han fann,
att kvadratroten ur inversa våglängden hos samma
röntgenlinje var en linjär funktion av elementens kärnladdningstal
10-8 cm.
»
»
»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
