Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - En svensk nobelpristagare. Av doc. A. E. Lindh
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
14 Axel E. Lindh
gång, men naturligtvis för olika värden på glansvinkeln för
varje kristall. Förhållandet mellan våglängderna för de olika
maxima blev dock oförändrat. Vidare gjordes bestämningar
av absorptionskoefficienten i aluminium, varvid visade sig, att
denna för de tre maxima visserligen var olika men densamma
för ett och samma maximum oavsett vilken kristall, som
användes. Dessa undersökningar gåvo otvetydigt för handen,
att de tre maxima måste härröra från tre olika komponenter
i det från platinaantikatoden utgående röntgenljuset och alltså
tillhöra platinans karaktäristiska strålning. Senare
undersökningar visade att de tillhörde platinans Z-strålning. De tre
maxima eller om vi så benämna dem spektrallinjerna
betecknades av upptäckarna med A, B och C motsvarande
glansvinklarna 13°, 6, 11°, 6 och 9°,9. Ungefär samtidigt med de relaterade
undersökningarna voro tvänne landsmän till herrarna Bragg,
Moseley och Darwin, sysselsatta med likartade undersökningar.
Dessa undersökningar bekräftade de förut funna resultaten
beträffande platinans karaktäriska strålning. Tack vare
förfinade mätmetoder kunde Moseley och Darwin dessutom
påvisa att de förut funna linjerna B och G bestodo av vardera
två komponenter och utförde noggrannare mätningar av
glansvinklarna för de fem sålunda påvisade linjerna. Dessa
värden jämte de av Moseley och Darwin införda beteckningarna
voro:
A B G____
13° 31’ 11° 28’ 11° 17’ 9° 47’ 9° 29’
a @ 7 de
För att av dessa värden kunna beräkna våglängden måste
man emellertid känna stensaltets gitterkonstant. W. L. Bragg
företog därför med tillhjälp av LAUE-metoden en undersökning
av en del alkalisalters kristallstruktur bland dem stensalt,
bestämde atomfördelningen i gittret och beräknade
gitterkonstanten. För stensalt erhölls härvid som värde på
gitterkonstanten d = 2,81 • 10-8 cm. Härigenom möjliggjordes alltså en
absolut bestämning av våglängden. Våglängderna för de ovan-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
