Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - En svensk nobelpristagare. Av doc. A. E. Lindh
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
oxidskikt anbragt på en platinastrimma (Wehneltkatod) eller
genom upphettning till glödgning av en wolframspiral. I de
förut beskrivna rören (fig. 3, 8 o. 9) fås det för
bombardementet av antikatoden nödiga elektronerna genom jonisation
av den i röret kvarvarande gasresten, varför dessa rör
vanligen benämnas joniseringsrör eller helt enkelt jonrör.
Försök gjordes med av Siegbahn konstruerade elektronrör med
såväl Wehnelt- som wolframglödkatod, där rörkroppen var
helt av glas eller metall eller en kombination av båda. Ett
rör, som visade sig motsvara högt ställda anspråk på
effektivitet och driftsäkerhet och som får anses som det bästa
resultatet av dessa tidsödande och mödosamma experiment, är det
i figur 11 avbildade metallröntgenröret. Själva rörkroppen
utgöres av mässing och är omgiven av en kylmantel med
till-och avloppsrör för kylvattnet. Antikatoden är insatt i en
glasslipning och hålles på detta sätt isolerad från den övriga
delen av röret. Själva glödkatoden, som utgöres av en flack
wolframspiral, sitter fästad i en konisk metallslipning inslipad
i rörkroppen. Längs axeln i denna kon löper ett
mässingsrör och genom detta en isolerad metallstav, vars nedre ända
bär en klämskruv för fastsättande av wolframspiralen. Den
andra ändan av glödspiralen är fastsatt vid en klämskruv,
som står i ledande förbindelse med metallkonan. Med
tillhjälp av den cylindriska hylsan H fokusseras den från glöd
katoden utgående elektronströmmen till en punkt på
antikatoden. Såväl antikatod som katod äro försedda med
kylanordning, som under driften genomspolas med kallt vatten.
Genom sidoröret A sättes röret i förbindelse med
vakuumspektrografen och genom röret JR sker evakueringen av röret.
Som en övergångstyp mellan elektronrören av glas och det
nu beskrivna metallröret kan man betrakta det i figur 10
avbildade röret, där den övre delen är av glas och fastkittad
vid den undre delen, som är helt av metall.
Siegbahns strävanden att förbättra den
röntgenspektroskopiska utrustningen inskränkte sig emellertid icke endast till
att omfatta röntgenrören. Med det omfattande empiriska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
