Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Undersökningar å metalliska blandkristaller utförda vid Tekniska Högskolans fysiska institut. Av prof. G.Borelius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Undersökningar å metalliska blandkristaller 91
storlek. Vid 50 % Cu Pd övergår gittret i samband med
ordnandet av atomerna från komponenternas ytcentrerade typ
till ett rymdcentrerat gitter uppbyggt av två i varandra
ställda enkelt kubiska gitter av Cu och Pd. (Fig 12 c).
En sak som är av särskilt principiellt intresse är att
ordningen i flera fall lätt försvinner vid överskridandet av en
viss temperatur. Vid exempelvis Au Cu blir en legering med
förut icke ordnad atomfördelning, men som ligger inom ett
koncentrationsområde, där ordning är möjlig, mer eller mindre
ordnad vid upphettning till temperaturen mellan 200 och
400°, men denna ordning försvinner åter vid upphettning över
en viss gräns. Detta är oförenligt med Tammanns uppfattning
och visar dess ohållbarhet.
ELEKTRICITETSLEDNINGEN I
BLANDKRISTALLEGERINGAR.
Särskilt genom arbeten av Matthiessen, Le Chatelier,
Kurnakow och Guertler känner man sedan ganska länge tillbaka
vissa enkla approximativa lagbundenheter rörande
blandkristallegeringarnas motstånd som funktion av temperatur och
koncentration. Så kan man skriva en biandkristalls
motstånd
Q’ = PQi + QQi + Po>
där p och q äro de bråkdelar av legeringens atomer, som
tillhöra den ena eller andra komponenten (p + q — 1), qx och q2
äro de rena komponenternas motstånd vid legeringens
temperatur och äro tillnärmelsevis proportionella mot den absoluta
temperaturen, £0 är det s. k. tilläggsraotståndet, som visat
sig vara nära oberoende av temperaturen och i
koncentrationsdiagrammet .ger en mer eller mindre symmetrisk
fl-formig kurva. Vid absoluta nollpunkten gå de rena metallernas
motstånd mot noll och endast tilläggsmotståndet q0 återstår.
För dessa lagbundenheter har man till för kort tid sedan
saknat varje antaglig teoretisk förklaring. Dansken Höjen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
