Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Svante August Arrhenius av fil. lic. F. Thorén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Arrhenius tyckas däremot hava varit av en mera utpräglad
begåvningstyp, ty båda valde den naturvetenskapliga
studieriktningen. Johan Petter blev botanist och agronom, så småningom
föreståndare för Ultuna Lantbruksinstitut och
Lantbruksakademiens sekreterare. Han blev en tillskyndare och ledare för den
rationalisering, det svenska lantbruket då begynte genomgå.
Svante Gustav utbildade sig till lantmätare och fick senare befattning
som akademifogde vid Uppsala universitet. Med denna tjänst
förenade han de första åren sysslan som gårdsinspektor på Wiks
slott i Uppland, och i äktenskapet med Carolina Thunberg,
ävenledes från Järeda socken, föddes här den 19 februari 1859
Svante August Arrhenius. Några år efter sonens födelse
flyttade familjen till Uppsala, sedan tjänsten som akademifogde
kommit att helt kräva sin man.
Vid åtta års ålder började Svante August sin skolgång i
Uppsala katedralskola. Redan från början utmärkte han sig genom
begåvning, och särskilt i de naturvetenskapliga ämnena var han
överlägsen sina kamrater. I fysik undervisade skolans rektor
M. Floderus och Svante Arrhenius uppskattade mycket
denne utmärkte lärare. År 1876 avlade han studentexamen som
sjuttonåring, och påföljande höst inskrevs han som student vid
universitetet. Här studerade han först kemi under P. T. Cleve;
matematik samt fysik under ledning av T. R. Thalén. Filosofie
kandidatexamen avlade han redan 1878, varefter licentiatstudier
i fysik, ävenledes för Thalén, omedelbart vidtogo. Nu
uppenbarade sig emellertid så stora olikheter mellan lärarens och lärjungens
forskartemperament att ett fortsatt samarbete dem emellan
näppeligen kunde äga rum. Thalén, Ångströms efterföljare, var
som fysiker en precisionsexperimentator. Att med största möjliga
skärpa genomforska ett snävt begränsat område, fattar denne som
sin uppgift. Men den unge Svante Arrhenius var som forskare
en överblickande natur, med en drift att spåra samband mellan
företeelser, ögonskenligen vitt skilda från varandra. Aningen
och det fina spårsinnet är för en sådan natur ett
precisionsinstrument, och de mätningar han vill utföra, skola i första rummet
giva orientering inom okända och vida områden. År 1881 lämnade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
