Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Metallernas supraledning av laborator B. Beckman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
av den oerhörda ökningen i den elektriska ledningsförmågan har
man sökt i en motsvarande stegring av den fria
medelväglängden. Denna skulle då uppnå större värden än vad som kan tänkas
vara fallet vid Kamerlingh Onnes’ ytterst fina metalltrådar.
Av denna grupp teorier, som bygger på föreställningen om
fria ledningselektroner, vill jag endast skissera E.
Kretschmanns (1924—27). Han antar en oordnad rörelse hos de fria
elektronerna, men de tänkas ej vara fria i den mening Drude
föreställt sig, utan de påverkas av starka elektromagnetiska
krafter från atomkärnor och från de elektroner, som äro bundna
vid dessa. De förbli ej heller ständigt fria, utan bindas då
och då i slutna kvantbanor vid atomerna på tider, som
återkomma på oregelbundet sätt. Då de ej äro bundna vid
atomerna, förmedla de den metalliska ledningen d. v. s. deras banor
riktas av en yttre elektromotorisk kraft. Motståndet uppstår
därigenom, att fria elektroner, som föras med strömmen, bindas
vid atomerna. Supraledningen tolkas med tillämpning av
Bohrs atomteori på följade sätt. En fri elektron befinner sig
på en högre energinivå än en bunden och har således
tillräcklig energi att övergå på en kvantbana i en atom, om det
beredes plats för elektronen genom bortgång av en annan elektron.
Det arbete, som behövs för att lösgöra en elektron från en
atom, tages från atomens värmeenergi. Vid tillräckligt låg
temperatur, är atomenergien så liten, att ingen elektron kan
frigöras. Något elektronutbyte kan således ej ske mellan
atomerna, och de fria elektronerna förbli i detta tillstånd.
Motståndet är därför försvinnande. Först då värmeenergien ökats,
så att elektroner kunna frigöras, uppkommer ett motstånd
genom det utbyte av fria och bundna elektroner, som då äger
rum. Vid inverkan av ett yttre magnetfält förskjutes
diskontinuitetspunkten åt lägre temperatur på grund av. förändring
i energinivåerna hos kvantbanorna i atomen. Kretschmann
har givit sin teori en matematisk utformning och även genom
numeriska beräkningar sökt visa, att hans teori för till
kvantitativa resultat, som åtminstone ej äro oförenliga med vissa
experimentella resultat vid supraledningen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
