Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Undersökningar rörande decimalskattning vid avläsning av skalor av fil. dr. Helmer Bäckström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
serier. Redan vid första ögonkastet inordnas skaldelen med dess
index automatiskt i den subjektiva skalan. Vid enstaka
observationer kan man sedan genom en mer kritisk eftergranskning
modifiera det skattade värdet och nå bättre resultat. Man jämför
då var och en av skaldelens fraktioner med hela skaldelen eller man
jämför dem med varandra. Så t. ex. har man vid skattningar
omkring 0,33 en god hållpunkt för sin bedömning däri, att den
större fraktionen då är dubbelt så stor som den mindre. — Den
relativt stora skattningsskärpan vid 0,5 får väl också tillskrivas
den omständigheten, att fraktionerna
då äro lika, vilket är lätt att fastställa.
Hava emellertid skal och
indexstrecken större bredd, så kan detta giva
anledning till felaktig bedömning. I figur
9: I—II hava tvenne olika möjligheter
härvidlag blivit antydda.
Som fall numro I har det riktiga
bedömningssättet upptagits: Avståndet %
mellan mittlinjen på skaldelens första
streck och mittlinjen på indexens streck
jämföres med hela avståndet mellan
mittlinjerna på skaldelens bägge streck.
Kunde en verklig tillförlitlig jämförelse
ske enligt denna metod, så skulle det
skattade inställningsvärdet
överensstämma med det verkliga.
En annan möjlighet har åskådliggjorts
som fall II: Det vita området (an)
mellan vänstra delstrecket och indexen
jämföres med summan av de båda vita
partierna (au + bu) på bägge sidor om index.1 Förf. har funnit
genom aktgivande på sig själv, att han ej sällan begagnar detta
tillvägagångssätt, i synnerhet vid inställningar i närheten av
1 Närbesläktat härmed är det fallet, att det vita området au jämföres med
hela skaldelens bredd. Resultatet blir vid detta senare fall tämligen likartat
med resultatet för det här skildrade fall II.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>