Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Undersökningar rörande decimalskattning vid avläsning av skalor av fil. dr. Helmer Bäckström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
skalans mittparti. Däremot har han naturligtvis ingen nämnvärd
tendens till detta slags skattning, då indexstrecket närmar sig
något av skalstrecken. Så fort indexstrecket och skalstrecket
komma i beröring med varandra, skulle ju då skattningen angiva
värdet 0, vilket emellertid ingalunda kommer ifråga. Vid små
fraktioner av skaldelen användes därför snarare ett om fall I
påminnande tillvägagångssätt.
Vid konsekvent användning av metoden i fall II erhålles tydligen
en fullkomligt falsk indelning av skalan. Är sträckan a angiven
i hundradelar av en skaldel och angives även strecktjockleken d
i samma mått, så skulle, som nämnt, för % < d skattas 0,00,
varax — d
iämte för värden d < aT < 50 skulle skattas ttt-—På liknande
100—2 a
sätt erhålles den väntade skattningen för inställningar inom
skaldelens andra hälft.
I figurerna 10—13 har den genomsnittliga indelningen av
skaldelen hos sex personer uppförts för var och en av skalserierna X,
Y, Z och Å, vilka enligt vad tidigare blivit nämnt, skilja sig från
varandra genom olika tjocka streck. Samtidigt har i vart och ett
av dessa diagram medelst linjerna I och II angivits de indelningar
av skalan, som motsvara fall I och II resp. Som synes ligger,
åtminstone för skalor med tjocka streck, den verkliga
skalindelningen helt och hållet inom det område, som begränsas av dessa
båda ytterligheter. Vid inställningar nära delstrecken tycks
tillvägagångssättet I vara förhärskande och den funna fördelningen
ansluter sig nära till dess fordringar. Nära skalans mittpunkt
återigen tycks tillvägagångssättet II bestämma
fördelningskurvans gång. På mellanliggande partier av skalan sker en
successiv övergång mellan dessa ytterligheter. Fördelningskurvan
tycks sålunda för området 0,0—0,5 hava en utpräglad Sform
och linjerna I och II förefalla att vara tangenter till kurvan i
punkterna (0,0; 0,0) och (0,5; 0,5) resp.
Medan anslutningen till linje II i allmänhet är ganska god, äro
avvikelserna från linje I vid skalor med finare streck ej ovanliga.
Det händer sålunda att kurvans begynnelseparti ligger över linje
I; kurvan stiger därför synnerligen raskt från origo, skär seder-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
