Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - C. T. R. Wilsons metod att synliggöra korpuskelbanor och några av dess tillämpningar av doc. G. Ising
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
rekta mätningarna av ionladdningens absoluta storlek, vilka
ututfördes av J. J. Thomson (1898—1902) och H. A. Wilson
(1903).
Den expansionsapparat, med vars tillhjälp C. T. R. Wilson
1911 erhöll sina strålbilder, utgjordes av en för ändamålet
avpassad modifikation av den, som använts vid hans tidigare
försök.
Fig. 1 visar ett vertikalsnitt genom apparaten, fig. 2 dess yttre
utseende. Dimkammaren A bildas av en låg glascylinder med
Fig 1. Vertikalsektion genom Wilsons expansionsapparat.
16.5 cm. invändig diameter och omkring 4 cm. höjd, fastkittad
på en något smalare mässingscylinder, i vilken kolven rör sig.
Kolven utgöres likaledes av ett mässingsrör, upptill tilltäppt med
en glasskiva, som på översidan är belagd med ett tjockt lager
fuktig gelatin, färgat svart med tusch. Detta bildar en
ljusabsorberande botten i dimkammaren, så att intet störande ljus
reflekteras från denna, utan de belysta dimdropparna avteckna
sig skarpt mot en fullt mörk bakgrund. Taket i A utgöres av en
spegelglasskiva, vars undersida liksom f. ö. även kammarens
väggar belagts med en tunn, genomskinlig gelatinhinna. Den
fuktiga gelatinbeläggningen på glaset har flerfaldig uppgift: den
håller luften i kammaren mättad med fuktighet, hindrar vidare
glaset från att beslås med imma vid expansionerna, och slutligen
medger dess elektriska ledningsförmåga, att kammarens tak och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
