- Project Runeberg -  Kosmos / Band 6. 1927-1928 /
116

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - C. T. R. Wilsons metod att synliggöra korpuskelbanor och några av dess tillämpningar av doc. G. Ising

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

snöret med hjälp av en längre fram beskriven och i fig. 3 visad
anordning, rusar luften under kolven in i behållaren G och kolven
suges våldsamt nedåt, tills den stoppas av den med kautschuk
belagda bottenplattan i apparaten. Genom särskilda försök
fann Wilson, att expansionen var fullbordad inom 1/50 sekund.

Vid fotografering användes ögonblicksbelysning från en
ljusstark elektrisk gnista, som erhölls därigenom att urladdningen
från ett batteri laddflaskor fick. slå över mellan
kvicksilverelektroder i ett tjockväggigt kvartsrör av ung. 1 mm inre diameter.
Området mellan elektroderna, c:a 4 cm. långt, hölls fyllt med
kvicksilverånga av atmosfärstryck, därigenom att röret medelst
en låga där hölls upphettat till kvicksilvrets kokpunkt.
Kvartsröret befann sig i brännlinjen av en cylinderlins, och det av gnistan
belysta området kom härigenom att utgöra en ett par cm. tjock
skiva av rymden A.

Kameran placerades antingen med sin optiska axel horisontell
på samma höjd som expansionskammaren, varvid dimman
fotograferades genom väggen, eller också mitt över kammaren med
objektivet pekande rätt nedåt. Det förra läget användes vid
fotografering av svaga ioniseringar, emedan det medgav den
gynnsammaste placeringen av belysningsgnistan, då det från
dimdropparna till kameran reflekterade ljuset utsändes i liten vinkel
med belysningsknippet och därigenom erhöll jämförelsevis stor
intensitet. Det senare läget var så tillvida bättre, som det gav
en totalvy av kammaren, men kunde till följd av svagheten
hos det under stor (ung. rät) vinkel reflekterade ljuset endast
användas vid astrålar, vilka åstadkomma en synnerligen intensiv
ionisering, uppgående till några tusen ioner per mm. av banan.
Enstaka förekommande dimdroppar blevo däremot icke synliga
vid denna placering av kameran.

Vid fotografering av a och primära α-strålar infördes ett
radiumpreparat i själva dimkammaren. Ett par av de nedan
reproducerade fotografierna (fig. 4 och 5) visa både diffusa och
skarpa astrålbilder; de förra härröra från partiklar, som
utsänts före expansionen, de senare från sådana som utsänts efter
densamma. Lämpligast är, att strålarna framsläppas först efter

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 13:17:11 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kosmos/19271928/0116.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free