Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - C. T. R. Wilsons metod att synliggöra korpuskelbanor och några av dess tillämpningar av doc. G. Ising
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
det att expansionen är fullbordad; detta ernåddes lätt genom en
vid kolven fäst skärm, försedd med en horisontell springa, som i
slutläget stannade mitt för strålningskällan. Banor av sekundära
/ipartiklar erhöllos genom att bestråla kammaren utifrån med
radiums ^strålar eller med röntgenstrålar. I senare faller
placerades ett röntgenrör i jämnhöjd med kammaren, och av de vid
en enda kortvarig urladdning genom röret (jfr fig. 3) erhållna
strålarna utblandades genom tjocka blyskärmar ett smalt
horisontellt knippe, som insläpptes i kammaren genom ett med ett
tunt fönster tilltäppt hål i väggen. Diametern av detta knippe
var i de äldre försöken (1911) 2—5 mm., men gick i Wilsons
nyare försök (1923) ned till 1/2 mm.
Ordningsföljden mellan händelserna vid en fotografisk
upptagning av röntgenstrålarnas verkan blev då följande: 1)
övermättning av luften i dimkammaren genom expansion; 2) en
laddflaskurladdning genom röntgenröret med åtföljande
ionisation av luften i kammaren och utfällning av vattenånga på
ionerna; 3) belysningsgnistan, som gav en ögonblicksfotografi av den
bildade dimfiguren. Dessa olika händelser måste av lätt
insedda skäl följa hastigt på varandra och likväl tidsintervallen
dem emellan kunna regleras. Detta ernådde Wilson genom
sinnrika, nästan förbluffande enkla anordningar, som schematiskt
framställas av fig. 3.
Fig. 3. Schema över anordningarna vid röntgenupptagningar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
