Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Några drag ur den nyare kvantteorien av doc. I. Waller
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Det består alltså för fria partiklar en allmän reciprok relation
mellan den maximala noggrannhet med vilken å ena sidan
tids-och läge-koordinater, å den andra energi och impuls kunna
definieras.
De nyss uppskrivna relationerna uppställdes först av
Heisenberg som uttryck för den största möjliga noggrannhet, med vilken
rums- och tidskoordinater och tillhörande energi- och
impulsvärden för en partikel kunna mätas. De bruka sammanfattande
benämnas Heisenbergs osäkerhetsrelation. Av densamma följer
ex. v., att läge och hastighet hos en partikel aldrig kunna
samtidigt exakt mätas.
Den nyss anförda betraktelsen visar hän mot det märkliga
förhållande mellan å ena sidan kausalitet, å den andra beskrivning
i rum och tid, som kännetecknar de nyare teorierna.
Kausaliteten får sitt uttryck genom energi- och impulssatserna;
beträffande den stränga giltigheten av dessa ha vi övertygande bevis
i synnerhet genom de experimentella undersökningarna över
CoMPTONeffekten. Vid sträng definiton av impuls och energi,
vilket svarar mot strängt upprätthållande av kausalitetsfordran,
förloras emellertid enligt ovan möjligheten att lokalisera
elementarpartiklarna i rum och tid, vi kunna ej heller ge någon
innebörd åt orten resp. tiden för växelverkan mellan ljuskvanta och
elektroner. De kvantmekaniska metoderna kunna m. a. o. ej ge
någon kausal beskrivning i rum och tid. Denna uppfattning medger
ett kringgående av de svårigheter, som få sitt uttryck i
motsättningen mellan korpuskular- och vågteori. Bohr har analyserat
dessa svårigheter närmare. Enligt hans uppfattning ha vi också i
nyssnämnda egenskap hos de nyare teorierna att se ett
konsekvent uttryck för grundföreställningarna i kvantteorien, närmare
bestämt för det drag av diskontinuitet, som enligt densamma är
kännetecknande för de atomära processerna.
De senare årens atomforskning har även lett till upptäckten
av en ny egenskap hos de elektriska elementarpartiklarna,
nämligen egenskapen att besitta ett mekaniskt impulsmoment (av
storleken
ett därmed förknippat magnetiskt moment,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
