Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - F. W. Astons undersökningar över isotopa element av fil. lic. S. Benner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
helt tal med 74o enhet. Man kan då tänka sig atomkärnan bestå
av en yttre, lösare packad och därför tyngre del, som är likadan
i alla atomer längs kurvan, och en inre, tätare packad, som i
syreskalan har packningsbråket —12.5. Då packningsbråket
stiger vid högre masstal, kan detta tolkas som om den yttre,
relativt tunga delen av atomkärnan växte. Radioaktiva element
ha ej kunnat undersökas i mass-spektrografen, vilket vore av
intresse att göra för att pröva, om deras kärnors instabilitet
återspeglas i en stegring av packningsbråket. Lätta atomer med
jämnt atomnummer ha tydligen ej någon sådan yttre, lösare
bunden del av atomkärnan, utan denna bör vara mycket stabil.
Detta stämmer bättre med Rutherfords och Chadwicks
resultat, att kol och syre ej kunna sprängas, än med Kirschs och
Petterssons motsatta åsikt.
Utom dessa teoretiska undersökningar av Aston själv ha
liknande arbeten utförts även av många andra forskare. Några
bindande slutsatser om atomkärnornas byggnad har man dock
ej kunnat draga. Man har uppställt ett antal mer eller mindre
strängt giltiga empiriska regler om förekomsten av isotoper av
olika atomnummer och atomvikt och därur sökt härleda något
om kärnornas struktur. Hit hör förekomsten av serier av atomer,
av vilka varje har fyra enheter större atomvikt och två enheter
större atomnummer än föregående atom i serien. Detta kan
tolkas som om den förra atomen uppstode ur den senare genom
infångandet av en a-partikel. I många fall finnas av två olika
element isotoper, som ha samma atomvikt (isobarer). I de flesta fall
skilja sig isobarerna två enheter i atomnummer (ex. Ar40 och (Ca40).
Den ena kan då tänkas övergå till den andra genom att dess kärna
infångar två elektroner. G. Beck antar nu, att då en atomkärna
successivt uppbygges genom infångandet av a-partiklar, på en
viss punkt i serien en ny möjlig elektronbana uppstår i kärnan.
På grund av elektronernas egenrotation, »spin», uppträda vid
de yttre elektronerna par av elektroner, som ha motsatt riktat
spin men överensstämma beträffande övriga kvanttal. Beck
antar, att detsamma gäller elektronerna i atomkärnan; så fort
en ny bana uppkommer, infångas därför två elektroner, och en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
