Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Krystal-kemi av prof. V. M. Goldschmidt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Mg.
Ca.
Sr.
Ba.
[
2.10
2.40
2.57
2.77
distans mellem
•........1
atomcentra
6.5
4.5
3.5
3.3
haardhet, maalt efter Mohs skala.
Q i
2.59
2.84
3.00
3.18
4.5 to 5
4.0
ea. 3.3
ca. 3
Se........1
2.74
2.96
3.12
3.31
3.5
32
ca. 2.9
ca. 2.7
*........\
3.17
3.32
3.49
2.9
ca. 2.8
2.6
Holder vi derimot avstanden mellem ionecentrene konstant,
men varierer ioneladningen, idet vi skridtvis øker den med en
enhet ad gangen, saa ser vi, at forhøiet ioneladning, som ventelig
kan være, meget sterkt øker krystallens fasthet.
NaF.
MgO.
ScN.
TiC.
2 31
2.10
2.23
2.23 ,
Haardhet..........
3.2
6.5
7 til 8
8 til 9
Det tiltagende kjendtskap til aarsakssammenhængen mellem
stoffers egenskaper og deres kemiske sammensætning muliggjør
i stigende utstrækning behandling og løsning av
konstruktiv-kemishe problemer, opgaver at fremstille stoffer med forutbestemte
egenskaper.
Saadanne opgaver kan stilles og løses baade inden
molehylkemien og inden krystal-kemien. Inden begge grene kan man
anvende model-frincifet til løsning av konstruktive opgaver, idet
man til en given erfaringsmæssig stabil atomanordning bygger
dets model, hvori de bindende kræfter er modificeret i retning
av stigende eller synkende valens, respektive ioneladning. Vi
kan paa denne maate kalde scandiumnitrid for en tredobbelt
styrket model av lithiumfluorid, eller vi kan si at kobberkloryr
er en til halv styrke avsvækket model av zinksulfid. Vi kan efter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
