Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Raman-effekten av prof. E. Hulthén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
av en vattenkylmantel (IF). Kärlet M är i ändarna (s) svärtat
med någon ljusabsorberande färg (t. ex. automobillack) för att
hindra direkta ljusreflexer. Ljuset uttages i »end on» riktning
och koncentreras på spektroskopspalten (S) med hjälp av en
lins (L).
Eftersom intensiteten hos den spridda strålningen enligt
Rayleighs V^4 lag snabbt tilltager med den inversa våglängden
hos primärljuset, synes det vid första påseendet vara en fördel,
att använda sig av ljus med kortast möjlig våglängd (t. ex. de
intensiva resonanslinjerna X 2 536 och 1 849 i Hg-spektrum).
I vissa fall kan detta realiseras, i andra fall åter har man att
räkna med att den undersökta substansen vid denna belysning
sönderfaller eller fluorescerar så kraftigt, att Raman-linjerna
härvid fullkomligt maskeras. Bestrålas t. ex. bensol med ljuset från
Hg X 2 536, intränger strålningen endast en bråkdels mm i
vätskan, som därvid uppvisar en kraftig ytfluorescens. Hg-spekbrum
innehåller vidare ett stort antal närliggande intensiva linjer (X 4 046,
4 077, 4 358, 4 915), vilka kunna verka störande på
undersökningarna av Raman-effekten. Nu kan man visserligen utesluta
några av dessa genom lämpligt valda färgfiltra, placerade i
kylmanteln. Emellertid medför detta en oundviklig nedsättning av
intensiteten hos primärstrålningen. Wood har därför i sina sista
arbeten (Philosophical Magazin, 1929) övergått till att använda
cirka 3 meter långa heliumfyllda u-violglastuber, vilka vid
lämplig drift emittera en nästan monokromatisk strålning (He, X 3 888).
Då dessa rör utveckla mycket ringa värme, bortfaller även
kylmanteln. Såsom exempel på de höga anspråk, som ställas på
substansens renhet kunna vi nämna följande. Många organiska
föreningar, uppgivna som kemiskt rena men förvarade på
korkade flaskor visa en stark fluorescens. Denna fluorescens härrör
antagligen från någon lösning (recin?) i korken, varför man
överallt vid studiet av Raman-effekten bör arbeta med färskt vakuum
destillerade vätskor. I detta hänseende erbjuder den unga
litteraturen redan exempel på svåra misstag.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
