Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Comptoneffekten av docent E. Rudberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
fördelningen i kristaller ur mätningar av röntgenreflexionernas
intensitet i olika ordningar. Närmast följde nu ett år såsom
lärare vid universitetet i Minnesota, varefter han under tvenne
år var knuten till firman Westinghouse’ vetenskapliga
laboratorium i Pittsburg. Senare arbetade han en tid i Cambridge.
Åren 1920 och 1923 var Compton professor och chef för den
fysiska institutionen vid Washingtonuniversitetet i St. Louis. 1923
utnämndes han till professor vid universitetet i Chikago, där
han fortfarande är verksam.
Redan år 1918 började Compton teoretiskt och experimentellt
sysselsätta sig med sekundärstrålningens problem, ett studium
som 1922 ledde till upptäckten av den s. k. Comptoneffekten.
För denna upptäckt belönades han med halva 1927 års Nobelpris
i fysik; den andra hälften tilldelades C. T. R. Wilson i Cambridge,
vilken utarbetat den undersökningsmetod, som framförallt
möjliggjort det experimentella fullföljandet av Comptons upptäckt.
Bland Comptons senare arbeten må särskilt nämnas påvisandet
av totalreflexionen av röntgenstrålar vid strykande infall (1923),
och i samband därmed hans experiment över böjning av
röntgenstrålar medelst plangitter, som för första gången möjliggjorde
absoluta våglängdsmätningar inom detta område (1925).
INLEDNING.
I vetenskapens utvecklingshistoria händer det stundom, att
ett ingående studium av en förut förbisedd detalj av ett för
övrigt experimentellt och teoretiskt väl tillrättalagt område
leder till upptäckten av nya, överraskande samband, som
omedelbart kräva en fullständig omläggning av hela vår uppfattning av
företeelsen ifråga. De senaste årtiondenas atomforskning har
flera sådana fall att uppvisa. Ett av de mest slående är
upptäckten av den efter A. H. Compton uppkallade strålningseffekten.
Redan på ett tidigt stadium av röntgenforskningen visste man,
att kroppar, som träffas av ett knippe röntgenstrålar, själva
utsända en strålning i alla riktningar. Absorptionsmätningar an-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
