Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nyare undersökningar över de fleratomiga molekylernas ultraröda frekvenser av prof. E. Hulthén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
komplicerad struktur. Figur 2 återger registreringen av några
typiska absorptionsspektra, upptagna vid Michigan universitetet
i Ann Ar b or.
För att ge en bakgrund åt de senare årens framsteg vid
utforskandet av molekylstrukturen, skall här anföras ett exempel,
som belyser det komplex av svårigheter, vilka möta vid ett
allmänt skärskådande av dessa problem. I sin ovannämnda
undersökning av gestalten hos fleratomiga molekyler fann Hund,
att jämviktsförhållandena i H20 och H2S betingas av den
hakformigt symmetriska molekylmodellen. Beträffande C02 föreligger
numera en mängd experimentella
indicier, som mer eller mindre entydigt peka
på en stavformig gestalt och som här
mycket ofullständigt skola refereras.
I enlighet med figur 3 föreligga tre
alternativ: (a) den hakformiga, (b) den
symmetriskt stavformiga och (c) den
osymmetriskt stavformiga modellen.
Det sistnämnda, ur energetisk synpunkt mindre tillfredsställande
alternativet, kan icke utan vidare förkastas, då vi beakta,
hurusom C02 bildas via CO och att därför en viss förutbestämmelse
råder beträffande kolatomens orientering mot den ena av de båda
syreatomerna. Bland argumenten, som tala för de olika
alternativen, kunna följande nämnas.
Röntgenkristallografiska undersökningar över kolsyran i fast
form [C02] ge vid handen, att denna molekyl i molekylgittret
har en stavformig symmetrisk gestalt (b). Emellertid innebär
detta resultat ingalunda med nödvändighet att denna gestalt
bevaras, då kolsyran förflyktigas (C02). Exempel, hämtade från
annat håll, tala både för och emot ett dylikt antagande. Ur
analogislut skulle man vara böjd för att tro, att molekylen
därvid likväl bevarar sin form, i synnerhet eftersom de
depolariserande krafterna, som betinga alternativen (a) och (c) måste
minskas vid övergången [C02] -> (C02). En undersökning över
Fig. 3.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>