Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Spektroskopiska isotopundersökningar av fil. lic. G. Stenvinkel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lika för båda isotoperna. Fältet bestämmer nu atomens kemiska
egenskaper liksom alla de fysiska egenskaper, som ej bero
av massan, varför isotoperna uppträda fullkomligt lika och
nästan oåtskiljbara. Endast sådana egenskaper, som bero av
kärnmassan, tillåta oss att göra isotopundersökningar. Astons
masspektrograf är i princip grundad på denna egenskap.
Vi förutsatte nyss, att isotopernas yttre fält bli lika. Detta
är emellertid ej absolut nödvändigt. Tänka vi oss nämligen
en eller flera protoner och lika många elektroner tillförda den
ena isotopens kärna, så erhålla vi den andra. Visserligen komma
dessa partiklar i stort sett att neutralisera varandra i elektriskt
avseende, men då de var för sig intager en bestämd plats i kärnan,
föranledes ju härav en olikartad elektrisk energifördelning,
varigenom åstadkommes en viss ehuru liten skillnad i det yttre fältet.
Man kan nu fråga sig, vad det skall tjäna till att göra
spektroskopiska isotopundersökningar, då isotoperna redan äro kända
genom Astons undersökningar. Man kan andraga många skäl
härför, och jag vill här uppräkna några, som komma att bli
behandlade i det följande. Dels äro Astons resultat ej alltid
övertygande enligt hans egen åsikt. Spektroskopien utgör därvid
en nyttig kontrollmetod. Dels är denna metod i vissa fall
betydligt känsligare än Astons, vilket på sista tiden lett till
upptäckten av flera isotoper av speciellt intresse. Dels bör man ur
spektroskopiska undersökningar kunna avgöra huruvida de båda
isotopernas yttre fält äro lika eller ej. Vidare hava dessa
undersökningar rent spektroskopiskt intresse, då de erhållna resultaten
i vissa fall kunna giva upplysningar om, huruvida de
föreställningar och formler, man där arbetar med, äro riktiga eller ej.
På detta område gav isotopundersökningarna ett resultat, som
senare lämnade ett värdefullt stöd för den nya vågmekaniken.
Slutligen kan man ur dessa undersökningar i likhet med ur Astons
erhålla kännedom om massändringen, då vätekärnorna och
elektronerna föras samman till en ny kärna (packningseffekten).
Efter denna allmänna orientering i de problem, som kunna bli
föremål för spektroskopiska isotopundersökningar, skola vi
redogöra för de sätt, varpå dessa problem angripits.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
