Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Spektroskopiska isotopundersökningar av fil. lic. G. Stenvinkel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Vi sysselsätta oss därvid först med atomernas spektra
(linjespektra) och därefter med molekylernas spektra (bandspektra).
Linjespektra. Av det föregående framgår, att vi måste söka
besvara frågan: hur inverkar kärnmassan på den emitterade
spektrallinjens frekvens (v)9: Enligt Bohus frekvensrelation
bestämmes denna genom formeln
hv = Eb-Ét,.........(1)
där h är Plancks konstant, och Eh och Es äro begynnelse- resp.
slutenergien för atomen vid emissions- eller absorptionsprocessen.
Dessa energinivåer äro ej matematiskt beräknade för det
allmänna fallet med en kärna och ett godtyckligt antal yttre
elektroner (w-kropparproblemet), men äro härledda för det enklaste
slaget av atomer, en kärna och en yttre elektron. Eftersom dessas
rörelse sker kring den gemensamma tyngdpunkten för de båda
partiklarna, kommer i uttrycket för energien att ingå faktorn
(^–m)’ m ^r elektronens massa och M är kärnmassan.
Enbart genom denna faktor ingår atommassan i energiuttrycket.
Vi taga ett konkret exempel, nämligen neons linjespektrum,
där isotopeffekten tydligt framträder. Neon har isotoper med
atomvikterna 20 (Ne20) och 22 (Ne22). Vi beteckna frekvensen
för en spektrallinje för Ne20 (massan M = 20) med v och
motsvarande linje för Ne22 (massan Mx = 22) med vx. Förutsätta
vi nu, att även i detta fall massan ingår i formeln för energien
på samma sätt som i den väteliknande atomen, så erhålla vi som
uttryck för den relativa frekvensskillnaden (linjeuppspaltningen):
^"^-^ co 247-10-; .... (2)
v M^M — m)
Härav framgår, att linjeavståndet är mycket litet, och det ligger
just på gränsen för en stor gitterspektrografs upplösningsförmåga.
Tvenne japaner Nagaoka och Mishima undersökte 1929 neons
emissionspektrum och i år ha tvenne engelsmän E. Thomas
och E. J. Evans publicerat mätningar över samma spektrum.
Ifrågavarande frekvensdifferenser bestämdes med interferometrar,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
