Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Michael Faraday av fil. lic. A. Beckman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
gångspunkten för Faradays undersökning över
självinduktio-nen och en serie experiment över extraströmmen.
Den uppgift, som Faraday därefter företog sig, var att
undersöka om all elektricitet har samma egenskaper, på vad sätt
den än frambringais. Han indelar elektriciteten i fem olika slag,
nämligen volta-elektricitet, vanlig (d. v. s. friktions-)
elektricitet, magnetelektricitet, termoelektricitet och animal
elektricitet. Genom talrika och omsorgsfullt utförda experiment
fastslår han, att samtliga slagen ha fullkomligt lika verkningar
och egenskaper: alla elektricitetsarterna äro identiska.
Vid dessa undersökningar prövade Faraday även de olika
elektricitetsarternas kemiska verkningar, och de experiment
han därvid utförde, blevo utgångspunkt för nya och viktiga
forskningar. Han hade funnit en antydan om att
elektricitetens kemiska kraft är direkt proportionell mot
elektricitetsmängden och beslöt att närmare utforska villkoren för den
elektrokemiska sönderdelningen. Resultaten av hans
undersökningar publicerades under 1833 och 1834. Han konstaterar
först och främst, att en del ämnen leda elektriciteten endast i
flytande tillstånd, antingen måste de smältas eller upplösas i
vatten. Faraday ger dem namnet elektrolyter, förloppet
kallar han elektrolys. Vidare inför han de numera allmänt
antagna benämningarna elektrod, katod och anod; när han behöver
en benämning på de kroppar som gå till elektroderna, vågar
han ej kalla dem elektronegativa och elektropositiva; dessa
uttryck ha alltför utpräglad betydelse, de innebära en hypotes,
som kan vara felaktig, och de kunna därför skada vetenskapen,
genom att de begränsa synpunkterna för dem, som arbeta på
området. Faraday föreslår i stället namnen anion och kation
och den gemensamma benämningen ioner för bådadera och
anser sig härigenom ha funnit uttryck, som på samma gång äro
enkla och klara samt fria från hypoteser. I fortsättningen
redogör han ingående för sina experiment, som leda till
uppställandet av den välkända elektrolytiska lagen och publicerar en
första tabell över ioner och deras elektrokemiska
ekvivalentvikter. Faraday får genom sitt arbete en allt starkare över-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>