Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Michael Faraday av fil. lic. A. Beckman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
par och står i närmaste samband med elektricitet, värme,
kemisk kraft, ljus och kristallisation och därigenom med
kohesionskrafterna. Vi kunna för närvarande känna oss livligt
uppmuntrade att fortsätta våra arbeten, styrkta genom förhoppningen
att finna den äga sammanhang med själva tyngdkraften.»
Spekulationer över tyngdkraften upptogo Faradays tankar
i mycket hög grad. I överensstämmelse med sin uppfattning,
att alla naturkrafter ha ett gemensamt ursprung eller kunna
betraktas som yttringar av en och samma orsak, sökte han finna
ett samband mellan gravitationen och andra fysikaliska
företeelser. Som redan nämnts (sid. 18) ansåg Faraday, att lagen
för den allmänna gravitationen icke är förenlig med principen
om kraftens oförstörbarhet. Under hans strävan att söka ett
samband mellan tyngdkraften och andra fenomen låg nog också
en önskan att finna den kraft, till vilken gravitationen delvis
förvandlas, då massorna avlägsnas från varandra och
attraktionen dem emellan blir mindre. Med detta mål för ögonen
utförde han talrika experiment; en sådan försöksserie är
beskriven i ett arbete av 1850, där han skildrar sina fruktlösa
försök att framkalla induktionsströmmar genom tyngdkraftens
inverkan t. ex. i solenoider, som fingo falla fritt.
Det arbete Faraday nedlade på dessa experiment var högst
betydligt, och fastän de utföllo negativt, övergav han aldrig sin
tro på alla naturkrafters samhörighet, lika litet som han
tvivlade på att gravitationen förmedlas genom kraftlinier på
samma sätt, som han tänkte sig i fråga om de elektriska och de
magnetiska krafterna. Det är ej ägnat att förvåna, att han så troget
höll fast vid detta åskådningssätt, som fört honom till så många
märkliga upptäckter. Likväl står det ständigt klart för hans
kritiska sinne, att alla hypoteser måste betraktas som
tvivelaktiga — »det är bättre att veta eller misstänka, att vi ha orätt,
än att omedvetet eller lättvindigt godtaga en
missuppfattning.» ... »Men spekulationer kunna ej undvaras, de äro
beundransvärda hjälpmedel i händerna på en experimentator eller
matematiker, de föra till upptäckten av nya fenomen och
befordra sålunda den verkliga fysikaliska sanningen, vilken i olik-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
