Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Isdannelsen i vore vassdrag av docent O. Devik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
varmeströmmen i 0.01 meters dyp er = 0.70 • Qm
0.50 » » » = 0.40 • Qm
1.0 » » » = 0.30 • Qm
2.0 » » » = 0.25 • Qm
5.0 » » » = 0.20 • Qm
For homogen is er brytningsindeksen i spektrets synlige del
praktiskt talt den samme som for vann, og de få målinger som
foreligger over isens absorpsjonsspektrum utenfor det synlige
område tyder ikke på at isens absorpsjon av solspektrets totale
energi vil skille sig merkbart ut fra vannets. Vi kan derfor anvende
de fundne tal også på homogen is. De luftblærer som altid finnes
i naturlig is vil bevirke en större spredning og dermed oke
absorpsjonen i de överste lag. De ovenfor givne tal for varmeströmmen
i forskjellige dyp er derfor å betrakte som maksimalverdier når
det gjelder naturlig is.
Da en varmeström av 80 cal/cm2dögn svarer til at et islag av
1 cm tykkelse kunde smeltes pr. dag, ser man av ovenstående
tabeller at absorpsjonen av den inntrengende lysstråling om vinteren
spiller en liten rolle når isveksten er så rask som f. eks. 10 cm/dögn,
hvilket lett forekommer ved liten istykkelse og måtelig streng
vinterkulde, mens lysstrålingen får mer og mer å si jo langsommere
veksten blir, d. e. jo större istykkelsen blir. Vi skal senere komme
tilbake til det.
6. Går vi så over til å behandle den langbolgete temperatur
stråling fra atmosfæren og fra jordoverflaten, så viser de klassiske
arbeider av Aschkinass, Paschen og Rubens at vannets
absorpsjonskoefficient, som i den synlige del av spektret er av
störrelseordenen h — 10-4, tiltar meget sterkt med bölgelengden i den
infraröde del. I området 2 —18 /u er den således 106 til 107 gange
större, hvorved en rekke relative maksima optrer. Som eks. kan
nevnes at et vannlag av bare 0.01 mm tykkelse vil absorbere
42 % av loddrett innfallende stråling ved 4.7 \i
51 % » * » » » 10 f.i
97 % » » > » » 15 f,i
95 % » » » » » 18 [i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
