Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Isdannelsen i vore vassdrag av docent O. Devik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Der foreligger ingen målinger som antyder en selektiv
gjennemtrengelighet i dette langbölgete område. Vann er å regne som
ugjennemtrengelig for atmosfærens og jordoverflatens
temperaturstråling. Noen avkjöling av vannets dypere lag ved utstråling
kan derfor ikke finne sted, som også Altberg för har betonet.1
Et ganske instruktivt kvalitativt försök som viser vannets sterke
absorpsjon av langbölget temperaturstråling, er fölgende. Foran
en fölsom termosöile kan anbringes en blankpudset
aluminiumplate i skrå stilling, med den överste kant lengst vekk, så
luftströmmer langs platen styres vekk fra termosöilens åpning uten
å forstyrre målingen. Holder man hånden over platen, så at bare
den reflekterte stråling fra hånden kommer inn i termosöilens
åpning, fåes et betydelig utslag. Aluminium har m. a. o. en stor
refleksjonsevne for varmestråler. Til gjengjeld har metallet — i
overensstemmelse med Kirchhoffs lov — en liten emissjonsevne:
opvarmes aluminiumplåten og bringes på plass, vil termosöilen
ikke gi merkbart utslag. Hvis man nu heller vann av
værelsetemperatur over platen, så der blir en (meget tynn) vannhinne på
den, så viser denne hinne ingen refleksjonsevne for strålingen fra
hånden. Dens absorpsjon er m. a. o. praktisk talt fullstendig.
Overensstemmende hermed er emissjonen sterk: heller man varmt
vann over platen, så vil denne varme hinne gi sterkt utslag av
termosöilen; det blir av samme störrelse som det man får ved å
sverte platen og varme den op til samme temperatur som det
varme vann hadde.
For is foreligger der såvidt jeg vet ingen absorpsjonsmålinger
for X > 3.2 fji. Men da isens dielektricitetskonstant for korte
elektromagnetiske bölger er den samme som for vann, er det sannsynlig
at isens absorpsjon av varmestrålingen neppe er anderledes enn
for vann. Det samme vil da også gjelde for sne, hvor forövrig
alle hulrummene mellem iskrystallene virker som et netverk av
hulrumstrålere. Det er alt ialt overensstemmende med hvad man
skulde vente, når målinger (A. Ångström l.c. og G. Falchenberg2)
viser at sne kan betraktes som en fuldkommen sort stråler, mens
1 W. Altberg, Ann. d. Hydr. u. m. Met. LII, Heft X, L924.
2 G. Falchenberg, Met. Z. iy28, s. 234.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
