Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Isdannelsen i vore vassdrag av docent O. Devik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fig. 5. Överst:- Vannets temperatur i Glomma 1928/29. Nederst: Beregnet
varmeström fra bunnen.
Derved er der kun tatt hensyn til varmeledningen, og faktoren
Jcqc er antatt likestor for både vann og bunnens materiale.1
Setter man Jcqc = 0.033 så blir A = 24 S0-)/T. Antar vi f. eks.
at innstrålingen S0=^ ’g-j^ cal/cm2sec (jfr. tabel 3) og at
periodens lengde er 1 time, altså T = 3 600 sec, så blir den beregnete
temperaturstigning i bunnflaten =1.2°C.
Det er let å få en tilnærmet kontrol på et sådant overslag. Mest
instruktivt er det simpelthen å måle temperaturstigningen på et
kviksölvtermometer, som står i isvann, men utsettes for
innstråling av direkte sollys. Karret står f. eks. ute i sterk kulde så en
kraftig isproduksjon finner sted, og man rorer ofte rundt, så en
gjennemsnitlig temperatur av 0°C er sikret. Allikevel vil et bestrålt
1 D. v. s. vi antar at like meget varme ledes op gjennem vannet som ned
gjennem bunnens materiale, k er temperaturledningsevne, o er tetthet og c er
varmekapacitet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
