Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Isdannelsen i vore vassdrag av docent O. Devik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I det hele er de åpne råker man ser i en ellers islagt elv av stor
betydning for vassdragets varmelikevekt, som Axel Ekwall har
betonet.1 Et snedekke nedsetter varmetapet fra vassdraget til
en brökdel, og en betydelig del av det hele varmetap foregår fra
de åpne råker. Derfor vil deres störrelse innstille sig efter
forholdene; öker kulden vil de delvis islegges, mindsker den vil råkene
utvides.
For isleggningen av en innsjö vil betingelsene for termisk
likevekt bli noget anderledes enn i en elv, fordi korreksjonen (20)
her inskrenker sig til innstrålingen. Regner vi med at
innstrålingen hovedsakelig absorberes i is- eller snedekkets overflateskikt,
så kan den bringes summarisk i regning som et fradrag i
utstrålingen. En enkel regning viser da (l.c. s. 82) at sålenge
innstrålingen er mindre enn utstrålingen ved lufttemperaturer under null
vil varmelikevekt ikke inntre. På vore bredder vil således om
vinteren istilveksten på vore innsjöer ikke ophöre, selv om det
faller sne; men et snefall reduserer riktignok veksten så sterkt, at
man praktisk talt kan se bort fra den.
16. Tilslutt skal vi behandle den dynamiske isdannelse, som
foregår der hvor vassdragets fall er så stort, at et sammenhengende
jevnt isdekke ikke kan dannes. Sålenge da vannet er fritt utsatt
for varmetap vil isproduksjonen pr. m2 være den maksimale:
P = ^ [24 (S0 w-Sb-sd)- Qm-] kg is/m2dögn . . (28)
Det kan bli store mengder. Er f.eks. varmetapet S0w = 24
cal/cm2time, Qm = 90 cal/cm2dögn, q — 50 m3/sec, b = 100 m,
A — 0.001, så blir isproduksjonen P = 62 kg/m2dögn, altså på en
åpen strekkning av 1 000 m lengde og 100 m bredde en
totalproduksjon av 6 200 000 kg pr. dögn. Blir disse ismasser dels avsatt som
bunnis, og dels fört videre som drivende isnåler til de avleires på
strök med mindre fall, kan de bevirke en betydelig opdemning
1 Axel Ekwall: Die Eisverhältnisse in profllgeregelten Gewässern, Zweite
Wcltkraftkonferenz 1930, N:r 13, s: 362.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
