Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om vågföreställningens betydelse för atomteorien av prof. O. Klein
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
liga partikelmekanikens giltighet är begränsad. Sålunda kan en
bestämning av sådana storheter som en partikels läge eller
rörelsemängd alltid symboliseras genom en av Schrödingerekvationens
lösningar. En möjligast noggrann bestämning av rörelsemängden
representeras härvid av en plan våg, som sträcker sig genom hela
det oändliga rummet, medan en till det yttersta noggrann
lägesbestämning motsvaras av en våglösning, som i ett givet ögonblick
är koncentrerad i en punkt. Dessa fall äro emellertid extrema
idealfall, och en i praktiken förekommande mätning representeras
alltid av en ändlig till apparaternas bländaranordningar svarande
våggrupp. Vid ett sådant försök få vi nu en osäkerhet Ax i
lägets definition med avseende på cc-riktningen, som motsvarar
våggruppens utsträckning i denna riktning, medan motsvarande
rörelsemängdkomponent innehåller en osäkerhet Apx = hAox.
För den mest koncentrerade våggrupp med felet Aax i
vågtalskomponenten i fråga galler nu, som vi sågo Ax’Agx = 1. Vid ett
möjligast noggrannt försök har man sålunda den Heisenbergska
osäkerhetsrelationen
Jx • Jpx = h.........(10)
Medan den klassiska fysiken icke känner någon gräns för
noggrannheten vid läges- och rörelsemängdsbestämningar leder
kvantmekaniken till det egendomliga resultat, att en noggrann
kännedom om rörelsemängden betyder en i motsvarande grad
onoggrann kännedom om läget och tvärtom. Detta hänger i sin tur
nära samman med, att ett givet försök, när kvantteorien spelar en
roll, i allmänhet mer eller mindre fördärvar resultatet av
föregående försök.1
I detta sammahang måste också påpekas, att vågmekaniken
till skillnad från vågteorien för ljuset utgör en allmän mekanik i
liknande mening som den klassiska mekaniken, i det den gäller
för partiklar av alla möjliga slag och heller icke inskränker sig
till enstaka partiklar utan lika väl finner användning på atomer,
som bestå av flera partiklar. I detta fall mister emellertid
Schrödingerekvationen även sin skenbara åskådlighet, i det man icke
1 Se uppsatsen Kausalitet Komplementaritet i Kosmos bd. 8, S. 83, 1930.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
