Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nyare undersökningar över elektron stötar av docent E. Rudberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fig. 6. Bromspotentialmetoder för mätning av elektronhastigheter.
uppsamlingselektrod, i vars centrum det emitterande området
befinner sig; sfärens radie bör vara stor jämfört med alla avstånd
från det emitterande området till centrum (fig. 6 c).
Rörelseenergien —mv02 hos en elektron, som startar från en punkt på avståndet
2
r från centrum, har nämligen, då elektronen vänder vid ytan av
den yttre, till potentialen —V laddade sfären (radie R), uppdelat
sig på potentiell energi eV och resterande kinetisk energi — mvt2,
2
motsvarande en hastighet vt parallellt med ytan. Den senare
energien representerar felet eller oskärpan i energimätningen; den har
1 / r \2
sitt största värde — mv02 — då elektronen utträder vinkelrätt
2 \RI
mot r, eftersom, enligt satsen om impulsmomentet: mrv0=mRvt.
Det relativa felet i energibestämningen är därför av storleksord-
ningen (g.
En allvarlig felkälla vid bromspotentialmätningar är
förekomsten av elektronreflexion och sekundäremission vid ytan av
uppsamlingselektroden. Vid användning av plana elektroder och
avbländat knippe begagnar man därför lämpligen någon anordning
av det slag som fig. 6 b visar för uppfångande av elektronerna.
Vid metoden med sfärisk elektrod har man icke denna möjlighet,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
