Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Albert A. Michelson av fil. lic. Anna Beckman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sidor. Rotationshastigheten avpassades alltid så, att antalet varv
i sekunden, multiplicerat med sidornas antal, i varje fall hade
samma värde. Rotationshastigheten kontrollerades med hjälp av
en elektriskt driven stämgaffel. Resultatet av Michelsons
mätningar 1926 är
c = 299 796 km/sek.
Mätfelet torde icke överstiga några få km/sek.
År 1880, då Michelson gjort sina första framgångsrika
mätningar av ljusets hastighet, fångades hans uppmärksamhet av
ett brev från den då nyligen avlidne Clerk Maxwell, vilket
publicerades i Nature under titeln: »On a possible mode of
detecting a motion of the solar system through the luminiferous
ether.» Brevet var skrivet till föreståndaren för Nautical
Almanack Office, D. P. Todd, och innehåller ett tack för översända
tabeller över Jupitermånarna. Maxwell påpekar i sammanhang
därmed att noggranna iakttagelser av tiderna för
Jupitermånarnas förmörkelser skulle kunna ge upplysning om ljusets hastighet
i världsrymden i olika riktningar; kunde observationerna göras
med tillräcklig precision, så borde man därur få en uppskattning
av riktningen och storleken hos solsystemets hastighet i
förhållande till ljusetern. Maxwell säger vidare att, så vitt han vet,
detta skulle vara det enda sättet att få en sådan upplysning, ty
»i metoderna för bestämning av ljusets hastighet här på jorden
går ljusstrålen fram och tillbaka utmed samma väg, varför
jordens hastighet i förhållande till etern influerar endast med en
storhet, som beror av kvadraten på förhållandet mellan jordens
och ljusets hastigheter; detta är en allt för liten kvantitet, för att
den skulle kunna mätas.»
Detta uttalande eggade Michelsons fantasi, och resultatet
blev att han uttänkte en metod att inom laboratoriets väggar
göra en mätning av jordens rörelse i förhållande till etern. Med
ungdomens oförskräckthet grep han sig an med denna uppgift,
som av den store Maxwell förklarats omöjlig att utföra.
Resultatet blev det beryktade s. k. »Michelson-försöket», vilket haft
ett så utomordentligt inflytande på vår uppfattning av tid och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
