Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Anisotropa vätskors rörelse av docent A. Anzelius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
variabeln är hastighetsgradienten i vätskan, och man kan således
karakterisera viskositetsanomalien så, att
viskositetskoefficienten skenbart sjunker med växande hastighetsgradient. För dylika
vätskor kan alltså icke fastställas någon bestämd
viskositetskoefficient.
Ostwald, som sammanställt och jämfört ett stort
experimentellt material från försöksserier i mycket olika apparater, fastslår,
att anomalien ständigt visar i denna riktning. Han har för
fenomenet infört beteckningen »strukturviskositet», i det han ställer
det i samband med en viss »struktur», d. v. s. en anisotropi hos
vätskan. Han kan därvid stöda sig på en översikt given av
Fig. 1. Fig. 2.
Kruyt, där denne visar, att dispersa system med klotformiga
primärdelar följa Poisseuille’s strömningslag, men att
anomalier inträda vid vätskor, där smådelarna icke äro sfäriska.
I speciellt konstruerade apparater har Ostwald kunnat vidare
studera de anomala vätskorna vid mycket varierande
hastighetsgradienter. Resultaten av dessa undersökningar framgå i
princip av ovanstående kurvor. Fig. 1 visar vätskans förhållande
vid PoiSEUiLLE-strömning; därvid framställer abskissan
tryckgradienten i rörets längdriktning och ordinatan
genomströmshastigheten. I fig. 2 är motsvarande fenomen framställt med
hastighetsgradienten och viskositetskoefficienten som axlar och
refererar således icke till någon bestämd försöksanordning.
Man ser, att vätskan uppvisar strukturviskositet upp till ett
visst värde på hastighetsgradienten. Ostwald kallar detta inter-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
