Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Anisotropa vätskors rörelse av docent A. Anzelius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
systemet härrör från den ömsesidiga inre attraktionen mellan
molekylerna.
Då vi i det föregående lämnat molekylformen obestämd, är det
följdriktigt att för stötkrafterna göra en helt allmän ansats. Vi
antaga dem vara funktion av prioriterade riktningen L samt av
hastighetens derivator. Därvid nöja vi oss med en linjär ansats i
hastighetsgradienterna. Stötkrafternas moment omkring
molekylens tyngdpunkt bli därigenom uttryckta medelst 27
konstanter. Antages emellertid dessutom, att alla de orienteringar äro
lika berättigade, vilka uppstå därigenom, att en molekyl roterar
kring sin egen axel, kan koefficienternas antal nedbringas till
fyra.
Vid beräkningen av de inre krafterna mellan molekylerna
användes ett uttryck för den anisotropa vätskans potentiella energi,
vilket är givet av Oseen.1 I sin teori antager Oseen, att den
potentiella energien mellan molekylerna avtar mycket snabbt
med avståndet, samt att molekylerna äro långsträckta och ha
rotationssymmetri. Vidare antages, att de utöva sådana krafter
på varandra, att molekylerna i samma tillräckligt lilla
volymelement äro tillnärmelsevis parallella. Oseen’s potentialuttryck
innehåller fem konstanter. Första variationen av denna funktion
ger de inre krafternas moment.
Härmed äro alltså de vridande krafterna på molekylen bekanta,
och molekylriktningen kan bestämmas ur rörelseekvationerna för
en stel kropp. Därvid äro kraftmomenten av samma
storleksordning som molekylvolymen, alltså som s3, under det
tröghetstermerna i rörelseekvationerna bli små som e5. De senare kunna
alltså försummas och molekylens inställning i vätskan bestämmes
genom en jämviktsekvation.
Härmed är systemet av rörelseekvationer för en anisotrop
vätska fullständigt.
1 H. Faxén har i en uppsats om flytande kristaller i Kosmos 1S24 givit
en redogörelse över Oseen’s teori och visat, att den kunnat förklara vissa
redan bekanta jämvikts strukturer hos dessa vätskor. Sedan dess har Oseen’s
teori avsevärt utvidgats.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
